Varför jobbar vi så mycket?

Vill bara fortsätta på detta... Vi lever på en inkomst. Mannen jobbar 50%. Jag är hemma heltid. Alltså en inkomst på ca 16.000 efter skatt (så ja han tjänar bra). Huslån på ca en miljon. Vi går runt på 16.000. Vi har dock båda mycket sparade pengar sedan innan. Denna buffert gör oss trygga med att vi för tillfället inte behöver spara pengar.

Hur gör vi då? Vi snålar inte med mat. Allt kött och mejeri är svenskt. Vi köper dock aldrig bröd och heller inget godis/bullar och liknande. Framförallt potatis som kolhydrat, vilket brukar vara billigare än pasta. All mat lagas från grunden. Så även barnets som nu är drygt ett år. Vi köper de dyraste blöjorna, men de billigaste tvättlapparna (vi har helt enkelt valt att köra på det vi tycker är bäst). Vill man vara ejonomisk så är det naturligtvis lämpligare att köra tygblöjor.

Barnet har mycket beganade kläder. Men ocksp mycket nytt då jag är mästare på att handla på rea. Vinteroverall är inhandlad till nästa vinter med 80% rabatt från butik med 365 dagars öppet köp. Med andra ord, är det fel storlek så kan jag lämna tillbaka.

Så ja. Det går att leva snålt utan att för den delen behöva äta nudlar och gå i trasiga kläder. Vi handlar dock minimalt med kläder/skor till oss själva. Och gör vi det så är det på rea. Vi kommer inte akut på att ny vinterjacka behövs. Utan handlar när det reas ut helt enkelt.

Gällande pension så resonerar jag som så att jag knappast hade brytt mig om det om jag varit ute och rest i två år. Jag väljer nu istället för det att var utan inkomst med mitt barn i två år för att kunna vara hemma med henne tills hon är 3,5 (förhoppningsvis längre om det kommer syskon). Jag har dessutom räknat på det och konstaterat att skillnaden ändå inte blir särskilt stor för mig om systemet ser ut som idag när jag ska gå i pension.

Sedan är det bra att skydda sin sgi om man ska vara hemma efte att barnet fyllt ett. Vilket jag gör genom att studera (bara för att skydda sgi, kommer ej leda till högre lön i framtiden).

Jag har skapat bättre förutsättningar genom att arbeta extra innan min graviditet. Detta gjorde att min sgi bygger på lön från två arbeten och när jag väl börjar plocka ut dagar så får jag ut samma summa som när jag arbetar heltid om jag tar full föräldrapenning (vilket jag dock inte kommer göra). Så detta är också ett råd till bättre ekonomi vid föräldraledighet. En buffert som gör att man kan vara hemma två år på bara en lön. Och sedan kompenseras lite med en hög föräldrapenning nör man väl plocjar ut dagar.

Jag förstår fullt ut att du (TS) inte vill arbeta heltid. Min filosofi har dock varit att arbeta mycket för att få förutsättningarna till att nu inte behöva arbeta alls på några år.

Säkert är det så att olika individer fungerar olika. Jag gick förskola ett år och hade aldrig problem. Storasyster som inte gått förksola alls har heller aldrig haft problem.
Var du på öppen förskola och träffade andra barn? eller hölls du hemma helt?

Jag är absolut för att man skall vara hemma länge med barn (om man har ekonomisk möjlighet och viljan att vara det) men då måste man naturligtvis se till att träffa andra barn. Exempelvis genom öppen förskola där det även ofta är uppstyrt med samlingar så att barnen även får den biten.

Nu är min dotter inte så stor ännu. Men vi överväger om hon skall få gå 15timmars på förskola från att hon är 2,5 enbart för att få den sociala biten. Framtiden får utvisa hur vi känner då, om öppen förskola verkar "räcka" eller inte.