Eemmeelliiee11 skrev 2020-04-09 07:48:04 följande:
Om du inte klarar av att styra upp den här relationen och få den att funka, varför skulle du då klara av att styra upp en annan relation och få den att fungera?
Du drömmer om ett romantiskt särboliv, men lura dig inte till att livet med någon annan per automatik blir en dans på rosor. En bra fungerande relation kommer inte gratis, det är stundtals hårt jobb. Men det är definitivt värt det och det är fullt möjligt.
Tills dess att era barn flyttat hemifrån så är det bättre för den att du satsar på att lista ut varför du med tiden blev oattraktiv för henne och fixar det. Det är svårt men nödvändigt. Du har satt barn till världen och du är skyldig dem att ge den en bra uppväxt. Det handlar inte längre primärt om dig utan om dina barn. Så reparera det du har istället för att lura dig att det per automatik blir bättre med någon annan.
Din relation med frun verkar fungera bra, om jag uppfattat dig rätt så bråkar ni inte mer än något annat par och ni har ett praktiskt fungerande liv. Problemet Är att du blivit helt oattraktiv för henne och det är här som du behöver börja jobba med dig själv, oavsett om du lämnar relationen eller inte så är det nödvändigt att du tar tag i denna biten. Romantik uppstår nämligen ur attraktion, inte tvärt om.
Det finns ett antal böcker som handlar om detta. Married men sex life primer av Athol Kay är en bra början. Eventuellt även No more mr Nice Guy av Robert Glover är läsvärd, även om jag inte är helt hundra på att den sätter fingret på just ditt problem så är den i alla fall läsvärd. Mitt tips är att du börjar med att läsa de två böckerna, och ta sedan kontakt med en psykoterapeut som kan hjälpa dig genom din kommande förvandling. Lägg kraft och energi på det här, det kommer vara så värt det för hela din familj. Och väljer du sedan när barnen blivit större att ändå lämna relationen så står du så mkt bättre rustad för att klara av att behålla gnistan i bästa relation istället för att gå i samma fälla och bli oattraktiv även där.
Tag dig i kragen nu, kämpa på, jobba med dig själv. Lycka till!
Fast det betyder inte per automatik att ts är den som felar.
Man kan få slut på känslor även utan större anledning. Man kan ha en fantastisk partner på många sätt men det hjälper ju inte om inte just jag har rätt känslor. Ibland pratar man om att man växer isär och så är det för många par. Just familjetiden kan göra att intressen, åsikter och värdegrund förändras och omfördelas och sakta men säkert ändras även känslorna för ens partner och man blir mer kompis. Attraktionen dalar för att det blir kompisskap. Man vill kanske faktiskt ligga men det känns konstigt för att det saknas attraktion och till sist säger man ifrån. Allt det här är ju ingens fel utan ibland tar känslorna en annan väg och tar slut.
