Hur stoppar man sig själv från att låta sig bli utnyttjad?

Du måste se ditt värde, be han dra åt helvete sen blockar du all kontakt och står för det! Lättare sagt än gjort men du klarar det om du vill. Googla, läs böcker osv som hjälp. Förstår hur du känner, men den killen är ingen kille att ha. Han förstör ju dig...

Tack för råden, men jag klarar det ju uppenbarligen inte(!) Han är som en drog. Förstör mig, men jag är beroende av honom.

Ursäkta.....men du är ju bara hans KnullKompis!! 
Varför går du runt och vill att han ska behandla dig med kärlek när allt egentligen bara går ut på att ni träffas för att knulla? 

Är det kärlek du vill ha så får du söka det någon annanstans, efter att du har slutat med dina knullträffar. 

Börja ge dig själv en massa självkärlek och stärka dig själv. Och så bör du ju dumpa honom , börja stå upp för dig själv.

Kan inte eller vill inte?

Varför gör du dig tillgänglig för honom?

Det låter som att du tar tillbaka honom för att du hoppas på att han ska vara kär den här gången.

Han har sagt att det inte kommer hända. Han har förmodligen inte heller någon respekt för dig eftersom du alltid är tillgänglig.

Om du blockar honom så kan han ju inte ta kontakt.

Googla på Oxytocin.

Det kan utsöndras bara man kramas. Kvinnor utsöndrar det mer än män. Det ämnet gör så man binder sig till en person.

Det finns en anledning till att du bundit dig så snabbt till honom och det är mycket vanligt i kk situationer.

Hjärnan tror att detta är kärlek och att mannen är trygg och säker för dig att älska och skaffa barn med.

Det finns fler än en anledning varför kvinnor fick rådet att vänta tills äktenskap med att bli intim med en man.

Tja, vad gör man om man gör saker man vet är dumt?

Terapi kanske?

Då får du väl söka hjälp så som andra pundare gör för att bli av med sitt missbruk? Du är ju bevisligen för svag för att klara det själv.

Det kunde varit jag som skrev det där för 4 år sedan. På pricken lika. Träffade en kille som är sjukt snygg, karismstisk, klippsk och rolig. Han va inte helt tydlig i början med att vi bara va KK men jag förstod ju att han hade problem att kliva in i relationer då han var 34 år och haft typ totalt ett förhållande på ca 4 år. Han var en sån också som hade tusen grejer på gång..projekt mm. Jag föll pladask fort.. men märkte snabbt att han backade. Jag blev ledsen när han va långsam att svara på sms, inte hade tid att ses osv. Han sa att han inte kände som jag men att han gärna sågs ibland om jag ville. Jag hoppades ju bara att han skulle ändra sig. Gud så många ggr jag trodde vi var på gång...sen fick jag veta att han varit med nån annan och jag hade ju inte rätt att bli svartsjuk..vi var ju inte ihop... men det blev jag. Kände mig så sårad. Ändå sågs vi igen och igen... när vi umgicks va det som om han bara såg mig. Mitt egenvärde sjönk så sjukt mkt.Kände mig inte värd att älskas på riktigt. Det gjorde så fruktansvärt ont. Jag avundas inte situationen du är i nu. Den är hemsk. MEN ..det finns bara en väg. Jag lämnade vår sjuka "relation" till slut...efter att ha lämnat många ggr o kommit tillbaka. Jag sökte psykologhjälp samtidigt och detta ämne jobbade jag och psykologen med varje vecka. Det hjälpte mig att hålla mig ifrån att kontakta honom. Nu är jag i en fin och kärleksfull relation och är ledsen att jag behandlade mig själv så illa. Ingen, som inte vill ha mig lika mkt, ska få slösa min korta tid här på jorden. Dock har denna upplevelse lärt mig mkt om mig själv. Du klarar detta. Du KAN lämna honom och komma ur detta "beroende". Han är trots allt bara en människa som alla andra... det finns många andra speciella människor där ute..det finns någon där som vill vara med dig varje dag, varje timme. Kraaam!!!

Du..va bara tyst!!!