Sonen äter färre och färre saker. Hur behålla en bra vardag?

Håller med om att ta kontakt med en dietist. 

Googla gärna selektiv ätstörning och food chaining, så får du lite perspektiv och tips på hur man kan gå vidare. 

Har man ett barn med selektiv ätstörning eller tendenser till selektiv ätstörning rekommenderas inte "klassiska" metoder. Fel mat och press kan väcka ångest, vilket troligen är vad som ligger bakom ert barns utbrott. Dessutom riskerar man i värsta fall att minska en redan begränsad repertoar av mat.

Uppmuntra till att smaka mat med likartad konsistens, kryddning m.m. som något som barnet gillar är däremot helt OK. 

Försök gärna hitta gemensamma nämnare på det som funkar- konsistens, färg, temperatur, olika typer av smaker och kryddor etc., och bygg på det för att öka repertoaren.

Laga varierad mat som erbjuds alla, men se tills vidare till att barnet som har speciella behov har ett tryggt alternativ. Finns inte pressen att äta något som upplevs som obehagligt är det lättare att faktiskt närma sig det.

Ett första steg är kan t.ex. att vara att ha det på bordet. Nästa att ha det nära sin egen tallrik. Sedan kanske lukta på det. Sista steget blir att smaka pyttelite på det, och gärna försöka beskriva med ord vad som gör att det funkar eller inte funkar. 

Hemma är helt OK att få lov att spotta ut mat som inte funkar i en servett och skölja bort smaken.  Då är det lättare att våga smaka. 

Bra också att jobba med vad man kan säga när man inte vill ha maten. Hemma hos oss får man säga att man inte vill ha viss mat, men inte säga att maten är äcklig, eftersom det är otrevligt för den som lagat maten och för dem som faktiskt gillar den. Viktigt att ha lite bra fraser att kunna använda när man är hemma hos andra. 

Lycka till!

Med en 11-åring kan man oftast ha en diskussion om vad man vill göra på kort och lång sikt.

I ett lugnt läge kan man prata om att man i nuläget kommer servera "önskemat", men att barnet givetvis får ta av annan mat också. När barnet är tryggt med matsituationen kan man också prata om att det finna andra barn och vuxna som har liknande svårigheter med maten, och att det finns experter som kan hjälpa er att hitta fler saker som funkar, så att det blir lättare att äta med kompisar. 

Jag har både en man och en son som är känsliga för smak och konsistens, och genom observationer och diskussioner har jag fått en rätt så bra känsla för vad som funkar och inte funkar för dem. I och med att de vet om att jag förstår vad som absolut inte funkar blir det lättare för dem att våga smaka på saker som jag säger skulle kunna funka för dem. Båda äter nu betydligt fler saker än de gjorde för några år sedan.

Det enda problem vi haft med att ha "back-up-mat" åt sonen är att lillasyster som äter nästan allt (förrutom skolmaten, vilket är förståeligt) ibland också vill ha något annat än det vi lagat.

Nuförtiden funkar det dock rätt så bra, speciellt eftersom vi nu vet att sonen gärna äter samma mat flera dagar i rad, medan lillasyster gärna vill ha variation. 

Så alternativet som erbjuds sonen är oftast mat vi ätit tidigare i veckan, eller något lillasyster inte är så förtjust i

Den stora ändringen vi har sett senaste året är att 11-åringen blivit bättre på att förklara vad som funkar eller inte funkar med olika maträtter. Det gör också att vi lättare kan anpassa rätter som tidigare inte funkat. Det kan handla om sådant enkelt som att ändra kryddningen lite eller göra en sås lite tjockare eller tunnare.

Jag blir dock fortfarande väldigt glad när jag kommer på nya rätter som alla i familjen tycker om (även om jag får servera vissa saker vid sidan om, eller ta undan en del innan jag blandar i t.ex. lök eller russin). 

En annan sak är att man inte behöver vara så noga med vad som är frukostmat och vad som är middagsmat.  Ser man på asiater äter de ofta "vanlig mat" till frukost t.ex. Man kan alltså äta köttbullar och makaroner till frukost och gröt till middag.

Alla näringsämnen behöver inte heller ätas vid samma måltid. Det är helt OK för ett barn att äta bara proteiner en måltid, bara kolhydrater och fett en annan och fylla på med frukt och bär någon annan gång. Huvudsaken är att barnet får i sig lite av allt under veckan och gärna att det blir en balans överlag. Eventuellt kompletterar man med vitamintillskott.