Som rubriken lyder, ni som vet att ni aldrig kommer att träffa någon hur handskas ni med den tanken? Gått i terapi eller liknande? Jag har bokat in mig hos en psykolog som jag hoppas ska kunna hjälpa mig att handskas med denna tanke, men hur får man bort sitt behov av kärlek vet jag inte? Skaffa barn själv och leva på den kärleken?
Ledsen
Som rubriken lyder, ni som vet att ni aldrig kommer att träffa någon hur handskas ni med den tanken? Gått i terapi eller liknande? Jag har bokat in mig hos en psykolog som jag hoppas ska kunna hjälpa mig att handskas med denna tanke, men hur får man bort sitt behov av kärlek vet jag inte? Skaffa barn själv och leva på den kärleken?
Ledsen
Jag har försökt att träna på att inte tänka på det överhuvudtaget och försöker tänka att jag helt enkelt är en person som aldrig kommer att träffa någon och det är ju rätt så försent. Man får helt enkelt acceptera att det är kört och försöka göra det bästa man kan av det.
Jag vet ju att det är kört för mig det är inte så mycket man kan göra än att gilla läget. Livet är så och det är hårt. Sen har jag fått lära mig att leva med många besvikelser så man blir rätt härdad.
Jag skulle aldrig välja att tänka så. Jag skulle tänka att det faktiskt kan hända. Sedan skulle jag börja jobba för att öka sannolikheten att det händer.
Även om det aldrig skulle hända mig, skulle jag hellre ha fel och leva på hoppet än att ha rätt och ha gett upp.
Varför tror du att du aldrig kommer att träffa någon? Folk träffar en partner varje dag. Vad är det för jättestort fel på dig som gör att det aldrig kommer hända för dig?
Bra val att gå till psykolog för att få hjälp med dina tankar. Jag tror dock knappast att psykologen kommer att uppmuntra dig att ge upp hoppet om kärleken. Snarare kommer hen kanske att påpeka att du faktiskt inte vet vad framtiden kommer att innebära. Och att du själv kan styra över din framtid till en viss mån.
Klart jag kan tänka så med, att det faktiskt kan hända, men jag kommer väl bara bli besviken då när det inte händer...
Det är inget jättestort fel på mig. Men är fortfarande delvis olyckligt kär i mitt ex, sen så vågar jag knappt riskera att bli sårad och riskerar man inget kan man inte vinna. Sen är nätdejting mitt enda hopp att hitta ngn och där är det skitsvårt att hitta ngn. Men en psykolog ska ju hjälpa mig hantera mina jobbiga tankar. Hon kan ju inte uppmuntra mig att hoppas på något som aldrig kommer att hända :/
Jag har aldrig haft en tjej, men jag tror/hoppas ändå att jag kommer träffa någon. Skulle inte vilja kunna stänga av mina känslor.
Hur kan du vara så säker på att det aldrig kommer hända? Du vet inte hur ditt liv ser ut om 2-4-7 år framåt.
Jag lämnade ett misshandelsförhållande där mitt val var att lämna eller dö.. Två år i terapi och jag var okej nog att kunna leva en vanlig vardag. Tre år efter jag lämnade honom bytte jag jobb och mötte kärleken. Jag var livrädd och en äkta pain in the ass på honom. Jag försökte provocera honom att såra mig men han gjorde det aldrig. Han visste om min historia. Efter ytterligare något år kunde jag lita på honom och vi blev ihop på riktigt.
Kan jag så kan du!
Jag har aldrig haft en tjej, men jag tror/hoppas ändå att jag kommer träffa någon. Skulle inte vilja kunna stänga av mina känslor.