Sorg efter min Hund

Du sörjer din vän och hund. Det är normalt att må dåligt och vara nere då. Det betyder att du inte förnekar det hela utan håller på att bearbeta det. Det är bra - man det är inte lätt. Tiden är din vän och det kommer att bli lättare. Ta väl hand om dig själv med mat, vila, motion och omge dig med människor (och djur) som förstår dig.

Tack Q då är det alltså naturliga känslor fast dom är så starka, då kan jag släppa att jag håller på att förlora förståndet. Och försöker men bor själv och är arbetslös, har mina vuxna barn några mil från mej och vännerna jag hade där jag bor nu försvann vid skilsmässan som exmaken beslutade om, letar boende närmare mina barn men i dessa dagar är det inte enkelt

Missade att skriva att jag hade med mej en son som var med hela tiden och han sa att det såg ut som min lilla log när han somnade in ungefär som att han tackade och slapp ha ont.

Askan kommer att komma inom nån vecka jag ville ha separat kremering men bara tanken på allt detta som hänt känns hemskt ändå kan jag inte sluta tänka på honom för det känns att så länge jag tänker på honom finns han

Tårarna rinner.

Förstår dig, har varit med när mina katter har tassat över regnbågsbron. Det gör så ont. Ta hand om dig, massor  av kramar.

Tack G trodde inte det skulle göra såhär ont det gör ondare än när jag förlorade min pappa men vi stod inte varandra så nära. Fick i mej 4 rutor choklad förut + massor med vatten. Kram

Vill bara skriva att jag sörjer med dig! Blev så ledsen när jag läste din text och förstår hur det känns. Min familj fick avliva båda våra katter inom två år från varandra. Jag deltog inte på någon av avlivningarna för jag ville inte minnas dem döda men vet att det kändes som en tickande bomb de sista dagarna. Fanns så mycket kvar att göra tyckte jag.

Hur som helst, du får tänka att du gjorde vovven en tjänst. Den var gammal och har säkert fått god vård av dig under alla år - ända till slutet. Jag brukar tänka att ibland är det bästa för djuret att få somna in och slippa genomgå en massa operationer och effekterna av sådana... Även om det känns hemskt att ta beslutet här och nu så kan det också vara skönt att "ha det avklarat". Tro mig, det är mycket hemskare att ta hem djuret igen och veta att "om fyra dagar ska det somna in" och ta bort matskålar och allt vad det innebär innan man åker iväg. 

Det blir bättre med tiden. Tänk på de fina stunderna ni hade tillsammans, de kommer alltid vara med dig! :) 

Tack L.

Jag gjorde allt för honom och jag tror inte han visade mej vad ont han hade, han slipper lida nu.

Jag gick och väntade 1 dryg vecka innan vi var till Vet och jag hade på känn att jag inte skulle ha med honom tillbaka till lghen och gick på helspänn precis som du skriver.

Det är nog efterreaktioner på den veckan plus sorg, saknad jag känner nu.

Det är tuffa beslut man måste ta för våra kära djur men att låta dom genomgå OP och sånt till varje pris är inte ok för då tänker man inte på djurets bästa tror jag. Tankarna går fram o tillbaka därför kanske jag skriver lite konstigt.

En granne tyckte jag skulle dricka vin för att må bättre men det skulle jag aldrig kunna göra nu för att döva detta är inte rätt och om man dövar kommer det tillbaka sen.

Det är inte så konstigt att du sörjer så djupt. Hunden är den enda varelse som älskar sin ägare mer än sig själv. Per definition betyder det att den älskar sin ägare lika mycket som en förälder älskar sitt barn. På den nivån är det.

Sörj, och  när du kommit en bit på vägen så skaffa en ny hund. Att skaffa en ny hund kan dessutom hjälpa dig att inte fastna i ett negativt mönster, den bryter det.

Kram.

Även om det är kämpigt, försök att äta. Det ger dig mer kraft.

Kram