Anonym (Hm) skrev 2020-04-27 22:02:42 följande:
Nja ibland kan man ju ha en jäkligt bra anledning till varför man beter sig skumt. Så det kan vara intressant att höra anledningar. Har du alltså aldrig varit med om att nån gjort nåt konstigt men sen när du får höra varför så förstår man direkt?
Men i alla fall. Det här med otrohet. En sak som jag tycker är intressant. Varför är det alltid den som är otrogen som är den största äktenskapsbrytaren? Även om det är fel, är det inte lika fel att supa sönder sitt äktenskap, psykisk eller fysisk misshandel, eller att inte vårda relationen genom att prioritera kompisar, jobb, arbete? Att aldrig visa ömhet, aldrig vilja ha sex osv.
Tex. Min pappa söp som ett svin. Var elak mot mamma i fyllan. Vägrade söka hjälp i alla år fast mamma bönade och bad. Hon inledde en relation med en annan. Visst, man kan tycka att hon gjorde fel. Att hon skulle ha lämnat pappa innan ny relation. Men det fanns massor av saker pappa borde gjort också. I slutändan ser jag honom som boven i dramat. Inte mamma. Hans misstag var värre. Ser inte alls på mamma som en oärlig eller otrevlig person. Jag litar på henne.
Nej det finns inga "bra" anledningar till otrohet. Det finns säker massor med löjliga ursäkter och förklaringar för varför man gjorde så men hur man än vrider och vänder på det så hade man ett val och man valde att vara otroge. Det kan inge förklaring i världen ta bort.
Varför det allt det är den som är otrogen som får skulden, enkelt. För att vara en dåligt partner är något som sker öppet och ger dig chansen att välja om du vill vara kvar eller inte. Medan otrohet är ett fegt sätt att förhindra sin partner att göra ett val. Väldigt stor skillnad. Dessutom har den som är otrogen flera val men väljer att vara otrogen och det kan man aldrig skylla på någon annan. Alla ansvarar alltid för sina val oavsett omständigheter.
Har du en dålig partner så kan du alltid dra, det är upp till dig, har du en otrogen partner så kan du bli lurad och manipulerad i många år och du har ingen chans att göa något åt det.
Att sitta och se sin partner i ansiktet varje dag och ljuga personen rakt i ansiktet gång på gång, planera och manipulera är oändligt mycket vidrigare än något som sker öppet tycker jag.
Ledsen att din pappa gjorde så. Men ska man vara ärlig (jag hoppas inte du tar illa upp) så hade din mamma alla chanser i världen att dumpa din pappa först och skaffa sig en ny gubbe SEN. Hon hade inte behövt vara otrogen för att bryta upp eller träffa någon ny. Det var ett val hon gjorde. Han misstag var säkert värre för dig eftersom det fick mer konsekvenser för din uppväxt än din mammas. Men som sagt din mamma hade kunna sätta stopp för det lång tidigare men valde att inte göra det och skaffade sig istället en gubbe vid sidan av, det tycker jag var fegt av henne.
Att dumpa någon som är otrogen handlar inte om att man tycker personen är otrevlig rakt igenom. För bevisligen har man en gång valt ett förhållande med personen för att man tyckt personen haft bra egenskaper. Vad det handlar om är att en otrogen person aldrig går att lita på eftersom man får det bekräftat att personen hanterar siruationer så (kärlek, kåthet, frestelse, mnissnöje, vad det än må vara) samt att personen inte drar sig för att hellre ljuga och gå bakom ryggen är ta en konflikt. Jag kan ta vilket skit som helst så länge man är rak och ärlig, men börjar man svika, ljuga och gå bakom ryggen så finns ingen återvändo. Jag kan inte leva med någon jag inte kan lita på.
