Anonym (Lite salt) skrev 2020-05-16 08:31:10 följande:
Jag förstår inte heller. Det verkar bara vara vid graviditet som det är "accepterat", i alla fall enligt vissa, att bryta kontakten med folk för att de har något man själv skulle vilja ha.
Ni lever olika liv med olika problem och utmaningar. Hon har blivit oplanerat gravid, vilket ju är en utmaning i sig - vad ska hon göra, hur blir relationen till mannen som hon knappt känner om hon skulle behålla, ska hon göra abort, vilket är jobbigt för många. Var där och stötta din vän!
Nej, det är inte enda gången. Det finns olyckliga singlar som avstår från att gå på bröllop och andra exempel.
Vi var ofrivilligt barnlösa i några år, och förlorade dessutom vår förstfödda vid förlossningen. Jag klarade av att umgås med vänner som var gravida eller hade små barn, men det var svårt att känna glädje. Jag skulle beskriva det som att man går omkring med ett stort öppet sår, och även om man vill glädjas med sin vän är vännens graviditet eller barn just det som petar i såret, och så tar smärtan över. Jag var glad för mina vänners lycka, men det gjorde samtidigt förbannat ont. De känslorna är svåra att resonera bort, och så stora att de är svåra att dölja genom att bita ihop och le lite grann. Vi som är eller har varit i den situationen är inte missunsamma. Men vi är inte våra vanliga jag heller, pga smärtan och sorgen.
Ts, jag beklagar verkligen er förlust, och håller tummarna för att du snart är gravid igen. Jag hoppas att din vän förstår att din sorg dominerar just nu, och att ni kan hitta en väg i detta som vänskapen håller för. Prata med henne!
