Anonym (????) skrev 2020-05-24 08:00:44 följande:
Så du menar att han aldrig träffat någon tjej? ?Bara? chattat? Tror du på det?
Så säger min sambo också.. vet inte vad jag ska tro.. räcker det efter så många år? han har också svarat på alla mina frågor, dom han kan svara på, han menar att han förstår inte själv vissa saker, varför han reagerar som han gör ( att han vill men sen blir äcklad) att det kanske beror på det han var med när han var barn..
han har tid hos psykolog nästa måndag, och jag hoppas på regelbundna besök. Funderar också på att gå och prata med någon..
jag önskar er lycka till med att bygga upp er förtroende igen, jag hoppas på oss.. men det kommer att vara tufft.
Nej, han har aldrig träffat någon i verkligheten. Jag har läst chattarna som han skrivit. Där man kan se massa olika planer på att ses, men att han aldrig sen fullföljer det. Jag har även skrivit till en tjej som han pratat med en längre tid. Samt två killar som han skrivit mycket med och frågat dem massa frågor. Jag ville bara se att min mans och deras versioner stämde överens. Första tiden, blev jag själv som en lite spion som ville ta reda på allt och det känns skönt nu att jag fått svar på de flesta frågor.
Jag har valt att tro på det han säger, att han aldrig träffat någon i verkligheten. Han säger att han inte gjort detta för att han vill ha sex med någon annan. Han har bara bedövat sin ångest på detta sätt sen han var tonåring, och han har liksom aldrig kunnat sluta.
Han säger också att han har behövt mer med åren. I början räckte det med porr men att det sedan blev bc och sista åren kik och sexchattar.
Han har även fantasier som gjort att han sökt sig till dessa sidor för att prata med andra med liknande fantasier. Han säger att fantasierna fått honom att anse sig konstig och att han mådde bättre av att se att det fanns andra.
Hans fantasier handlar om att se mig med någon annan kille, även trekanter med en kille till för mig.
Många av chattarna med andra killar handlade om fantasier kring att de hade sex med mig tillsammans samt att en av dem kollade på.
Jag har också börjat hos en psykolog. Jag har varit så chockad och lite traumatiserad av denna upptäckt. Jag tycker själv att det har hjälpt att prata med någon.
Tack, desamma! Det kommer säkert att ta tid, men jag har förhoppning på att vi kommer att kunna lösa detta och kanske även komma ut starkare på andra sidan.