• möjligt

    Att inte gå ner i vikt trots hårt kämpande

    Får du defacto i dig 1200 kalorier om dagen så går du ned.

    Däremot är det svårt(!!) att räkna kalorier. Det är även jättesvårt då folk faktiskt kan ha olika upptag av samma livsmedel så det som står i tabeller blir en vägledning, kvitto får du om du faktiskt går ned.

    Sen har du faktiskt gått ned 1.5 kg på 4 veckor, att gå ned i vikt är sällan linjärt utan det kan verka lite hoppigt på vågen eftersom vattenmängden i kroppen kan pendla ordentligt trots att fettet försvinner jämnt.

    Men om du räknar på det så borde du gått ned ca 300 kcal om dagen i 28 dagar. Det skulle då motsvara ca 1.2 kg fett.

    Det är skillnad på att gå med och gå ned fort. Håll det i 3-4 mån och utvärdera.

    Angående kalorierna så blir det rättvisare och lättare om du börjar äta väldigt rent. Tex steka allt i teflonpanna utan fett, inget matfett på mackor, ingen dressing på sallad etc

    Ät mycket frukt och knäckebröd men höfta inte kcal utan skär upp och väg det äpple du ska äta. Ganska klassisk grej att man tar 1st äpple i tabell men äpplet man äter är dubbelt så stort.

    Sen är det verklighet också, det är väldigt få personer som väger ALLT de äter

  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-24 22:10:10 följande:

    Nej, det är ju bara vi som varit med om det själva och som vet att vi inte fuskar/fuskat som kan kan tro på varandra verkar det som. Jag ger dockningen upp för jag märker att saker händer ändå, men hade gärna tappat i vikt. Kommer väl tappa något halvkilo i månaden, men hade ju gärna sett att det gick liite fortare.


    Fast det är den otrevliga verkligheten att om man är en förhållandevis liten, ej ung kvinna med ett ganska stillasittande liv då har man inte då mycket marginaler om man vill gå ned långsamt. Kanske bränner din kropp 1500-1600 kalorier normalt. Om du då skär ned på 300 kcal per dag och håller det strikt varenda dag så kommer du ändå inte ned mer än 1.2 kg på en månad. Fuskar du då en eller flera dagar så blir det ännu mindre.

    Sen är det där som du talar om med svältläge en myt eftersom när det nämns så brukar det användas som anledning att man trots att man äter jättelite över lång tid inte går ned i vikt, vad dom däremot är helt sant är att om man drar ned födointaget så försöker kroppen mycket riktigt hushålla med energin men det är på sätt du själv kan påverka. Du kan känna dig kall så att du klär på dig lite mer och kroppen förbränner mindre på att hålla fig varm, du kommer att känna dig lite tröttare så att du kanske inte går lika mycket eller är lika aktiv generellt under dagen etc

    Men om du istället går ut lite hårdare med neddragningen på kost så hamnar du i ren ketod vilket inte alls är ett sparläge, snarare kan det beskrivas som kroppens nödläge där de flesta plötsligt blir väldigt energiska. Fungerar ungefär som adrenalin och är troligtvis kroppens försvarsmekanism för att se till att du har ork och energi att ge dig ut och leta mat. Hade man bara blivit trött så hade urmänniskan inte överlevt.

    Så det är oftast mycket lättare att gå ned om du går ned i kalorier så mycket att du kan rida på ketosenergin. Men sen måste man ju kombinera med att hitta en vardagsbslans för kosten i längden också.
  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-24 22:52:18 följande:

    Fast för att hamna i ketos och driva kroppen med ketonkroppar, som tar av fett för att bildas, räcker inte att dra ner på födointaget. Här pratar vi ren fasta alternativt enbart fett ocj protein där proteindelen inte får vara för stor och Max cirka 20 gram kolhydrater per dag. Ska man hålla sig under 20 så talar vi om att man inte ens kan äta tomater utan det är grön sallad och fett och protein som gäller


    Dumheter

    Du pratar om en keto-kost vilket är en helt annan sak. Ketos hamnar du även i när du äter mycket färre kalorier än du förbränner så att kroppen tvingas förbränna rejäla mängder av fettreserverna för att gå runt. Även med diet shakes som innehåller massa socker så hamnar du i ketos
  • möjligt

    Ketos innebär inte att kroppen enbart drivs av nedbrutna fettceller utan bara till en stor del av nedbrutna fettceller.

  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-24 23:13:46 följande:

    Så har jag verkligen inte uppfattat det när jag läst om ketos, inte då enbart utifrån ketogen diet.

    Hela grejen handlar ju om att göra slut på alla komhydratreserver för att kroppen skall kunna hamna i ett läge där den kan drivas av ketonkroppar. Fyller man på med kolhydrater så

    Bryts ju detta?

    Jag är väldigt intresserad av att läsa om att hamna i ketos på det sättet du säger att man kan men kan inte finna nåhot när jag googlar. Har du kolla på var jag kan läsa om detta? Vill gärna inte gå genom livet och ha missuppfattat begreppet ketos och hur man uppnår det.


    Om du tänker med lite logik så ser du det. Tänk dig för enkelhetens skull att en person bränner 2000 kal/dag.

    Personen äter blandkost om 1000 kal/dag.

    Var kommer de övriga 1000 kal från? Jo från fettreserver.

    Om du fortsätter på ett sådant kaloriunderskott så har kroppen ingen möjlighet att bygga upp några nya kolhydratdepåer utan fortsätter att bränna fett.

    Först kommet den att bränna det du äter, när det är slut så bränner den fettet.

    Testa själv att ligga på 500 kal per dag en vecka, de första dagarna blir du trött, hängig och hungrig och kroppen försöker få dig att sluta med dina ?idiotier? och börja äta igen. Fortsätter du med det låga kaloriintaget så har du övertygat kroppen om att ingen mer mat finns tillgänglig och ketosen kickar igång. Du märker då en ökad energi och att din andedräkt börjar lukta lite konstigt, acetonaktigt.

    Naturligtvis förutsätter detta att du har lite fettreserver att ta av, har du inte det så är det en mycket dålig idé. Då leder det sannolikt till massiva blodsockerfall och hetsätning.

    En ketokost handlar om att lyckas hålla ketos fast du går plus minus noll i kalorier vilket blir en helt annan sak.
  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-24 23:41:05 följande:

    Tack för fin förklaring. Detta förutsätter då att man verkligen håller mängden kalorier. Råkar du hamna på överskott i ett par dar kommer ketosen brytas?

    Är ju samma sak med en ketokost. Bryter du den ett par dar så hamnar du ur ketos.

    Tycker dock det är lite märkligt på ett sätt. Utifrån det du beskriver borde ju i princip alla som bangar hamna i ketos och få effekten man får vid ketogen kost. Alltså snabb viktnedgång och inget nedbrytande av muskler. Förutsatt att man svarar postorivy på den typen av kost.

    Jag kan ju säga att om jah lägger mig på samma kaloriintag med vanlig kost vs ketoskost så går jag ner betydligt mindre på vanlig kost.

    Men kanske handlar mer om individnivå då


    Ja absolut om du hamnar på överskott så måste du igenom de ?tunga? första dagarna igen. Problemet med de flesta som bantar är att de försöker hålla ett väldigt litet underskott kanske 3-400 kal dvs fortfarande ett ganska högt kost intag och då kommer du inte in i ketos utan du fortsätter ha den där jobbiga känslan hela tiden vilket gör allting mycket svårare.

    Alternativt de som bantar och kör LCD men inte justerar sin vardagskost och sina problem där utan genast går upp de där 20 kg igen.

    Sen är det inte alls sant att du behåller muskelmassa i ketos, inte om ketosen stammar från ett väldigt lågt kaloriintag, då kan du mycket väl tappa i muskelmassa om du inte aktivt skyddar den.

    Att du går ned mer på ketokost är egentligen inte konstigt då du kickat igång ketosprocessen och sas öppnat upp dörrarna för kroppens fettförbränningssystem, gissar att du inte heller upplever samma trötthet och hunger som på en vanlig bantningskur heller?

    Men låter ganska meckigt att vara så noga med kosten alltid och jag hade nog personligen varit lite orolig för vad det gör med i längden. Kanske är det jättebra men just ketos är liksom kroppens nödvärn, lite som stresshormoner med adrenalin etc. väldigt bra och effektivt i utsatta situationer men nedbrytande om det görs till ett långtidstillstånd. Har som sagt inga källor på att ketos skulle fungera på samma sätt det är bara en personlig fundering, men jag hade med tanke på det inte själv valt att sas ?leva i? ketos
  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-25 14:29:57 följande:
    Jag förstår. Det du beskriver är dock det jag menar när jag säger ?svältläge?. Jag hade inte förstått att människor menar något annat (dvs att kroppen inte skulle gå ner alls).
    Ja ok, då har du rätt, kroppen gör motstånd om man ligger på ett litet underskott hela tiden. Borde kallas sparläge snarare än svältläge.

    Antingen får man då ligga på ett ännu mindre underskott(och riskera att man inte går ner något alls) eller på ett större underskott för att komma igång med fettförbränningen.

    Något som fungerar ganska bra är att kombinera 6 dagars stort kaloriunderskott med en "ät dag" där du får äta rejält(men inte helt galet...). Det är ett ganska välbeprövat sätt för att hålla igång kroppens egen förbränning och undvika att kroppen går i besparingsläge.

    I en sådan metod kanske du äter 1000-1200 kcal per dag(och helst lägga till en timmes extra rask promenad per dag) och sedan varje söndag så äter du kanske 2000 kcal. 

    Om man bara har en sådan dag så blir det för de flesta inte samma omstartssträcka för att hitta tillbaka till fettförbränningen.

    Det är såklart ingen långtidsstrategi utan till just för viktnedgång, men man kan köra samma princip men med justerade siffror även som en vardags metod för att hålla vikten.

  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-25 20:44:11 följande:

    Det här ska jag definitivt prova! Jag tror att det skulle kunna fungera på mig eftersom det alltid verkar som att jag kan gå ner lite efter en fiskedag. Jag har funderat på vad det kan bero på, men nu när du säger det så har jag ju faktiskt läst om det här fenomenet, dvs att det sätter igång förbränningen igen när man har haft en s.k. ätardag. Dock får man gå igenom s.k abstinens igen, som att motstå hunger och huvudvärk. Har jag rätt?


    Nja faktiskt inte, för de flesta i alla fall. Om du bryter mönstret ?rejält? en dag men sedan går ned till väldigt lågt kaloriintag direkt efter så hamnar du inte nödvändigtvis i den där jobbiga perioden igen, har ingen vetenskap bara erfarenhet egen och andras men är som att kroppen har en del inbyggd tröghet dvs gör man en ändring i bara en dag så hänger den liksom inte med.

    Skulle du däremot 2-3 dagar i rad gå upp på bara strax över plus minus noll i kcal så behöver du igenom startsträckan igen.
  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-25 22:40:12 följande:
    Okej, hm, det kanske var med ketogen kost jag läste det där med abstinens. Men detta och att lägga in styrkepass är det första jag tänker testa nu.
    Ja som sagt jag har inget att styrka det med utom egen och andras erfarenhet men om du ligger på ett rejält(!) minus och lägger in en fri-dag så brukar man inte få de där jobbiga första 2-3 dagarna igen. Klart det kan kännas lite kämpigare precis dagen efter men inte den där tröttheten och hungern som kan komma precis i början.
    Dock kräver det som sagt ett rejält kalori underskott i veckorna om taktiken ska fungera för viktnedgång och som kvinna är det ju då bra om man kan skapa lite mer utrymme genom att öka motionen. 
    Tror en del av det du upplever är just att ämnesomsättningen saktar ned med åren vilket gör att alla marginaler blir mindre och därmed blir det långsammare och svårare att ligga på ett underskott
  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-26 09:05:42 följande:

    Vill bara säga att när jag vägde mig imorse så stod vågen på 82,7 kg. Jag har stått still i flera veckor, men nu helt plötsligt så hade det hänt något. Känns så bra! Önskar som sagt att det gick lite fortare, men så länge det går neråt så är det åtminstone bättre än ingenting.


    Toppen!

    Jag upprepar vad jag skrev tidigare, ditt nuvarande minus svarar nog mot 0.5-1kg per vecka och det kommer inte att synas linjärt på vågen eftersom kroppen pendlar så mycket i vatteninnehåll under en månad.

    Kan vara samma vikt i 3 v sedan 2kg ned plötsligt. Det är en bra anledning att inte väga sig för ofta, man blir bara nojig
  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-26 09:19:10 följande:

    Vad är du ute efter med dessa kommentarer? Jag är stor, det vet jag. Varför tror du annars att jag vill gå ner i vikt?

    Jag hade inga problem att få ut p-piller trots att BMI egentligen är för högt. Så det att sjukvården bara tittar på BMI är inte sant.

    Mitt midjemått är 77 cm förresten. Över magen är jag 97,7 (har lite kärlekshandtag, men som sagt ingen mage).

    Höfterna/rumpa är dock 120 cm så där har jag en hel del.


    Tror inte detta är riktat till dig egentligen utan de som kommer in i (alla) denna tråden med den ganska klassiska devisen BMI stämmer inte!!

    Vilket iof är sant att det kan vara missvisande för extremt välmusklade personer men när det argumentet används i ett sådant här kontext så blir det bara dumt.

    Och du själv verkar också väldigt väl medveten om att ditt BMI är högt just för att du bär extra kilon runt bla höfter och lår och inte på grund av att du sysslat med seriös muskelbyggning. :)

    Sen handlar det egentligen inte om BMI utan fettprocent där BMI bara är en indikation och det finns studier (som någon tidigare nämnde) som visar att i dagens samhälle är BMI oftare missvisande åt andra hållet dvs att många idag är smalfeta så trots ett normalt BMI så har de en hög fettprocent vilket är det som faktisk är relevant.
  • möjligt
    Anonym (TS) skrev 2020-05-26 09:33:40 följande:

    Inser att det kan ligga något i detta att åldern gjort att jag måste äta mindre. Har dragit ner ytterligare på kaloriintaget nu och såg resultat på vågen idag trots att det bara gått några dagar. Känns fantastiskt även om det inte var så mycket.


    Försök se det positivt. På din tidigare kost var du troligtvis långsamt långsamt på väg upp i vikt.

    Du har nu hittat var din jämnvikt är vilket är en svår sak att göra men nu vet du precis var den är. Då har du även info som hjälper dig att justera så att du kan tappa om du vill
  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-26 09:51:23 följande:

    Vill bara säga att jag har ett otroligt högt BMI när jag är smal trots att jah inte är välmusklad. Detsamma gäller min pappa


    Om det är sant så tillhör du en extrem minoritet som har en hög muskelmassa i sig själv utan så mycket träning.

    Det gör det inte till en generell sanning.

    Jag är väldigt välmusklad och bredaxlad för att vara kvinna och ligger därför lite högt i BMI men högt innebär att när jag var deffad så låg jag ändå inte på undervikt trots att fettprocenten var så låg utan på ett BMI om 20.

    Medans jag har träffat kvinnor som har en väldigt späd kroppsbyggnad där de kan vara nere på BMI 18 fast de ändå har en helt normal fettprocent.
  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-26 10:00:16 följande:

    Så kan absolut vara fallet. Att jag tillhör en minioritet. Det tycker inte jag betyder att man inte får tala om det utifrån perspektivet att BMI inte alltid stämmer och att man inye ska hänga upp sig på det som mått


    Då är vi oense där. Jag anser att man får se till helhetssitistionen, en stillasittande kvinna i 40 årsåldern med vikt ca 85 längd ca 165 lär ha övervikt snarare än felaktigt BMI.

    Då är det inte relevant att dra upp undantag eftersom det bara blir något att gömma sig bakom för de som redan försöker förneka sitt problem och det är intehjälpsamt.

    Sedan står det i de flesta (alla?) BMI tabeller att BMI inte är ett lämpligt mått för väldigt välmusklade individer eller barn.
  • möjligt
    Anonym (Superlätt) skrev 2020-05-26 10:00:16 följande:

    Så kan absolut vara fallet. Att jag tillhör en minioritet. Det tycker inte jag betyder att man inte får tala om det utifrån perspektivet att BMI inte alltid stämmer och att man inye ska hänga upp sig på det som mått


    Däremot tycker jag man kan lägga till en brasklapp för att kvinnlig övervikt(dvs höft/lår fett) inte alls behöver innebära en hälsorisk inom rimliga gränser
  • möjligt
    StevenDiese skrev 2020-05-27 13:46:14 följande:
    Det där stämmer inte.

    Styrketräning har fördelen att det fortsätter bränna kalorier efter avslutat pass.

    Vad ska man då välja? En kombination är nog vettigt tror jag.
    Efterbränningen är ganska marginell men det finns en massiv fördel med att styrketräna under en viktnedgång och det är att det hjälper till att minimera muskelförlusten dvs. du tappar främst fett. Om du inte styrketränar alls under viktnedgång så tappar du rejält i muskelmassa samtidigt som du tappar fett vilket inte alls är vad man önskar generellt
Svar på tråden Att inte gå ner i vikt trots hårt kämpande