Oäkta/billig förlovningsring..

Spridda tankar, såhär på natten. 

1. Det finns inget som heter "frieriringar", och tanken har aldrig varit att en förlovningsring ska bytas ut. Var har du fått det ifrån?

2. Jag tycker att hela situationen där en man ska köpa en ring, falla på knä och fria är rätt fånig i dagens samhälle. Och särskilt som ceremonin inte motsvarar den ursprungliga situationen, d.v.s. att kvinnan som det friades till var oskuld. Om man bor ihop redan, så är väl äktenskap kontra samboskap något man sätter sig ner och pratar om tillsammans - vilka följdverkningar de båda alternativen får ekonomiskt, juridiskt, om man skaffar barn o.s.v.. Vilka papper man vill skriva - äktenskapsförord, testamente... Och bestämmer man sig för att gifta sig, så kan man sedan gå ut och välja ringar tillsammans. 

3. Jag tycker att förlovnings- och vigselringen bör matcha så pass mycket, att de båda är i samma metall och nyans. T.ex. båda i platinum, eller båda i rött guld. Men de måste inte köpas in som ett färdigmatchat set. Traditionellt i Sverige så var förlovningsringen en slät guldring. Vigselringen kunde också vara det, men man kunde även ha t.ex. ett smalt band av någon annan metall (vitguld ovanpå rödguld), och/eller några små stenar. Men i förlovningsringen har det traditionellt aldrig i Sverige förekommi stenar, varken flera små eller en stor solitär (det sista har kommit från amerikanska filmer på senare år, som så mycket annat dumt). 

4. Till sist: detta med bröllop och förlovning och alla attribut som hör till - betyder inte lika mycket för män som för kvinnor! Du måste förstå att det här inte är en lika stor grej för din pojkvän som det är för dig - som kanske har drömt om att bli friad till och få en fin förlovningsring sedan du såg Askungen-filmen när du var fyra år (har jag rätt? :D ). Förstör inte relationen med en fin kille, med att bråka om detta!

Jag googlade nu och jag ser att kedjorna säljer sådana, ja. Det måste vara väldigt nytt, och ett sätt de hittat på att tjäna pengar på bridezillas som gått ner sig i Askungenfilmen!  Som sagt, jag tycker att det är urfånigt att kvinnor som a) inte är några oskulder, b) redan bor ihop med mannen som friar och i värsta fall redan har barn (med honom eller någon annan) och c) har en egen inkomst och är självständiga även i övrigt, går och väntar på att bli friade till. 

Däremot kan det vara fint om det är en ung kvinna som faktiskt är oskuld, och bor i föräldrahemmet. Då det motsvarar den gamla traditionen. 

Men herregud. Om man redan har delat kroppsvätskor, och sett den andra kissa och känt lukten av dens fisar i en massa år, och sedan ska mannen plötsligt falla på knä och överräcka en ring, som om hon skulle vara prinsessan i Askungenfilmen? Och hon ska låtsas att hon blir överraskad och barnsligt förtjust? Det skär sig. Det är superfånigt! Om du inte ser det, så är det ingen idé att jag försöker förklara. 

För att frieri, där mannen faller på knä och överräcker en ring, hör ihop med den traditionen. Mannen och kvinnan sällskapar, men är aldrig ensamma någonstans där de skulle kunna ha sex. En dag knackar han på och frågar om de två ska ta en promenad, och föräldrarna och syskonen anar att det är "den betydelsefulla frågan" som ska ställas. Sedan kommer hon hem med en ring på fingret, och alla gratulerar. 

Har paret redan delat säng, så blir ju det här bara fånigt. Och ÄNNU värre om dessutom brudens far ska tillfrågas, och därefter leda bruden fram till altaret...

Ja, det var i högsta grad fånigt i båda fallen. Att du tar sådana exempel visar ju att du inte har koll alls. Meghan hade dessutom varit gift förr, och Sofia hade vikt ut sig i herrtidningar samt varit hålldam åt en äldre man i New York. Inte riktigt "the stuff that dreams are made of"...

I fråga om Prinsessan Diana däremot, var det fint - hon var värd ett riktigt frieri..! :) 

Nej, men det var Charles och Camillas fel. Frieriet var himlans romantiskt i alla fall! :) 

Du har inte förstått något av vad jag har skrivit. 

Ja? Och frieri-seden hör hemma på 1800-talet. Man kan inte cherrypicka bara de bitar man vill ha från 1800-talet!

Ja, delar av det jag räknade upp är importerat. Och oavsett i vilka länder det började, så har det ingått i en traditionsbild s.a.s.. Man kan inte bara ta en bit av det. Tycker du inte själv - att döma av vad jag har läst av dig tidigare - att det är ganska fånigt att vuxna sammanboende kvinnor i Sverige idag, går omkring och väntar på att mannen ska köpa en ring som en överraskning, och fria till dem genom att falla på knä? Jag tycker att det är URlöjligt.

Men i den mån som det fortfarande finns unga kvinnor som sällskapar med män utan att ha sex under tiden, så tycker jag att det kan vara fint om mannen friar på det sättet. För då passar det in i bilden s.a.s..

Jag är så pass gammal att jag kommer ihåg när Charles och Diana gifte sig och förlovade sig! 

Charles och Camilla hade förmodligen fått gifta sig på den tiden då Camilla var ung och ogift. Camilla var liksom Diana adlig men inte kunglig - hon hade status- och klassmässigt varit ett utmärkt val. Men Charles ville - vad jag har förstått - inte binda sig så tidigt, utan leka av sig... medan Camilla (som många kvinnor) ville gifta sig och skaffa barn. Så då gifte hon sig med Parker-Bowles - och sedan var det ju kört för henne. En frånskild kvinna med barn hade varit helt otänkbar som Prinsessa av Wales, blivande Drottning, och mor till den blivande tronföljaren. 

Charles och Diana var inte tvungna att gifta sig, men visst hade Charles en press från sin mor att gifta sig med någon lämplig flicka och skaffa nästa tronarvinge, och Diana var ju - utåt sett, poängmässigt - hundra procent rätt. Vacker, adlig (mycket gamla anor), god uppfostran som innefattade finishing school i Schweiz - men ingen hysterisk karriärkvinna med eget yrke. Och oskuld naturligtvis. Diana visste från början att hon med sin medfödda ställning och vackra utseende, skulle kunna bli utvald som hustru till någon mäktig man med höga krav, och hon sa att hon därför måste "keep herself very tidy". 

Sedan är det en annan sak, att de inte var särskilt personligt kompatibla. Diana var inte bara mycket yngre än Charles, utan dessutom barnslig för sin ålder. Och de hade helt olika smak och intressen, där Charles var och är mycket intresserad av både kultur och vetenskap, medan Diana inte förstod sig på sådant. 

I Hälsingland, ja. Förekom även i Bayern lustigt nog. De unga fick vara tillsammans på natten "på tro och loven", d.v.s. de fick inte ha sex. Men ibland hände det förstås ändå... Flickans far kunde ha överseende, om det var en storbondeson som sedan blev tvungen att gifta sig med hans dotter. Då tjänade ju alla på det. Ganska krasst. 

Jag är också över 50, om det har betydelse. När man blir lite äldre, har man ofta upplevt mer och lärt sig att skilja på viktigt och oviktigt. Då inser man hur idiotiskt det skulle ha varit, om man hade riskerat sitt blivande äktenskap den där gången för 25 år sedan, genom att ställa till ett storbråk om kvaliteten och priset på en ring. Förhoppningsvis kommer du också dit en dag! : )