Svårt att hantera bonusbarn

Sånt tillhör livet med barn och är nog så frustrerande för en förälder i sina stunder. Jag kan inte föreställa mig hur jobbigt det är när man själv inte ens är föräldern. Mycket går att förbättra om som förälder ser känsloyttrignarna som barnets sätt att visa att något inte är bra, istället för att barnet skulle trotsa/jävlas. Då försöker man hitta lösningar för att hjälpa barnet istället för att fortsätta tvinga barnet att göra på det sätt man bestämt är rätt.

Eftersom att endast att vara närvarande i de här situationerna är såpass tufft för dig så tycker jag du ska fundera på ifall det kanske inte är bättre att bo isär så att du kan gå mindre doser av barnet och slipper de där tuffa perioderna som oftast bara föräldrar orkar med. På så sätt tror jag att du kommer må bättre och även barnet som såklart inte ska behöva bo med någon som känner aversion mot det.