Hjälp från er med erfarenhet!?

Inom Stockholms stad får man utbildning och handledning innan man blir familjehem och jag tror de privata har konsulenter också.

Det jag spontant tänker på är att man som familjehem måste vara införstådd med att målet med placeringen är återförening med biologiska föräldrar när det är möjligt. Ni måste vara beredda på att ha ett samarbete med dem, respektera och kunna hantera barnets känslor för dem, även fast ni kanske tycker att de är rikspuckon.

Ni måste vara beredda att avsätta tid för soc- och skolmöten och vara beredd att acceptera beslut som ni inte alltid gillar. Beredda på att ni inte kommer att vara accepterade från start av ungen och att det är barn som inte har tillitsfulla relationer till vuxna ni kommer att träffa.

Alla som behöver familjehem är ju inte bebiskottar, tvärtom skulle jag gissa. Många ensamkommande behöver placering, liksom tonåringar på glid. Kan även tänka mig att just de är svårare att placera pga att de kostar mer både i det att de redan är mycket mer formade av sitt liv och rent utgiftsmässigt.

Om man går in som familjehem hoppas man ju i och för sig att det görs för att familjehemmet vill hjälpa någon som är utsatt, inte för att det var ett bra sätt att skaffa barnet man aldrig fick.