• nihka

    Svärföräldrar högst upp i dödsannons?

    Silverjenny skrev 2020-06-07 07:18:41 följande:

    Exakt det är inte så mycket TS behöver bråka om. Du behöver bara prata med begravningsbyrån och kyrkogårdsförvaltningen, beställa begravningen och förklara hur ni vill ha det. Du har juridiska rätten att boka präst och gravsättning och du kommer att bli inbjuden till samtal med prästen då de bestämmer allt kring begravningen. Vad prästen ska säga under gudstjänsten, vilken musik som ska spelas osv. Sedan bokar du begravningsfika på valfri plats och bjuder in vilka du vill. Om föräldrarna vill anordna en inofficiell minnesceremoni får de självklart göra det, och så får väl gästerna välja vilken de vill gå på.

    TS låt inte dina barn leva med den bitterheten hela sitt liv, att de inte fick ta ordentligt farväl av sin far. Låt svärföräldrarna sitta med ett fotografi på sin minnesstund medan ni har den riktiga begravningen och följer din make till den sista vilan.


    Jag håller med dig. TS kanske inte orkar ta striden, men jag tror också att det vore det bästa i längden, för alla parter inklusive svärföräldrarna, om TS och barnen i huvudsak fick ordna med begravningen.

    Människor kan reagera så oerhört konstigt under den akuta sorgefasen och det verkar ha slagit rejält slint hos svärföräldrarna och det är möjligt att de kommer inse det längre fram.
  • nihka
    Anonym (Mimmi) skrev 2020-06-07 12:39:50 följande:
    Med all respekt, men deras son betydde nog mer än alla andra inklusive barnbarnen.
    De kanske inte orkar se barnbarnen för att dt blir FÖR plågsamt som läget är nu?

    Jag vet inte, men det är min gissning.

    Varför är så många för att beröva svärföräldrarna DERAS sorg?
    Och hur kan man ensa närma sig tanken på att DE ska stå och laga mat fr att lämna i lådor hos ts????

    Alltså, jag fattar inte
    Svärföräldrarna har kapat begravningen. Det har de ingen juridisk rätt att göra. Och ingen moralisk rätt heller. Enda sättet de kan få ta över på detta vis är att TS ger sitt godkännande för att hon inte orkar stå emot dem. Om det är någon som berövar någon något så är det svärföräldrarna. Vad svärföräldrarna orkar och inte orkar är sekundärt. Deras son är deras barnbarns pappa. Det är vad som är primärt.

    Varför hänger du upp dig på en matlåda? Det var bara en flyktig kommentar bland flera om den typen av hjälp som hade kunnat kännas som hjälp i ordna-i -begravningstider för den som detta ska ligga på.

    Svärföräldrarna kan väl sörja och gå på en begravning som frun och barnen till den avlidne ordnar, eller menar du att alla som inte får ordna en begravning själva berövas sin sorg? De fick ju dessutom erbjudande om att vara delaktiga, men de skulle bestämma precis allt själva. Hur kan man försvara detta?

    Alltså, jag fattar inte.
  • nihka
    Anonym (Gro) skrev 2020-06-07 13:37:50 följande:
    Nu har två saker blivit ihopblandade här.

    Vem som äger begravningen är en sak. Det gör precis som du skriver TS, och i viss mån barnen. både moraliskt och juridiskt. Svärföräldrarna har gjort helt fel som "kapat" begravningen. Helt fel.

    Att svärföräldrarna som är inne i en egen avgrundsdjup sorg däremot säkert främst sörjer sin son främst  just som sin son och inte som sina barnbarns pappa är en helt annan sak. De ska ge fan i att lägga beslag på begravningen, ja, men de har ingen som helst "skyldighet" att främst sörja sin son som sina barnbarns pappa och inte som sin son.  Varför deras största fokus skulle vara att stötta barnbarnen när sonen förmodligen betydde  mer för dem än vad barnbarnen någonsin kommer att göra  är helt obegripligt.  De är också totalt fel personer att förvänta sig hjälp med praktiska saker av, oavsett om det gäller matlådor eller något annat. Sådan hjälp bör man snarare förvänta sig av sin egen ursprungsfamilj när man förlorat sin livspartner. Som sagt kanske svärföräldrarna önskar just nu att någon lämnade matlådor utanför DERAS dörr.
    Nu har du blandat ihop två saker här. Jag har inte uttalat mig om någon "skyldighet" för någon att sörja någon i någon särskild kapacitet.

    Svärföräldrarna kan sörja precis hur de vill men de har en skyldighet att stå tillbaka för frun och barnen. Deras behov av att ordna begravning för sin son trumfar inte frun och barnens behov av att ordna begravning för sin make/pappa.

    Vad svärföräldrarna orkar och inte orkar är därför sekundärt i sammanhanget. Deras son är deras barnbarns pappa. Det är vad som är primärt. De primära personerna är TS och barnen. Inte svärföräldrarna.

    Matlådor är en parentes och ingen parentes som svärföräldrarna lär få utifrån hur de har agerat.
  • nihka
    Anonym (Gro) skrev 2020-06-07 14:09:51 följande:
    Ja, att de har en skyldighet att stå tillbaka för frun och barnen när det gäller vem som ska ordna begravningen är jag helt enig med dig om.

    Däremot har de ingen som helst skyldighet att lägga någon kraft på att stötta TS och barnen i vardagen . Även om de som sagt har en skyldighet att stå tillbaka när det gäller vem som ska ordna begravningen är deras sorg inte mindre värd än änkan och barnens.
    Varför skriver du detta till mig? Har du inte förstått att jag aldrig har påstått att svärföräldrarna har skyldighet att lägga någon kraft på att stötta TS och barnen i vardagen eller att deras sorg är mindre värd än änkan och barnens?
Svar på tråden Svärföräldrar högst upp i dödsannons?