Tre missfall på rad och "inga fel"

Hej!

Ny på familjeliv så vet inte om jag gör rätt nu

Har också fått flera missfall utan någon anledning

Sökte hjälp hos fertilitetsplus då jag misstänkte efter mycket läsande på familjeliv och Google att mitt immunförsvar var överaktivt, vilket det visade sig vara, även om man i Sverige inte kan göra ordentliga tester så kan man få en indikation på detta iallafall.

Är nu gravid i v9 och fick för första gången se det lilla hjärtat picka i v7 (vilket vi aldrig tidigare fått uppleva)

Fick utskrivet progesteron, trombyl, prednisolon och fragmin

Ska på nytt vul nästa vecka för att se om allt fortfarande ser bra ut. Sjukt orolig hela tiden att det inte ska funka

Försöker tänka positivt! Men så himla svårt att slappna av när det inte funkat tidigare

Är dock övertygad om att det gått längre nu med hjälp av Maries behandling

Hoppas lutinus och trombyl kan hjälpa dig

Vet du om du har någon autoimmun sjukdom?

Läste på din sida att du funderar på att åka till Aten

Hej på er alla, var ett tag sen tråden hölls igång men tänkte se hur det går för er? Jag är graviditet för fjärde gången efter 3 tidigare missfall men har så svårt att glädjas för denna graviditet då jag är så ärrad från de 3 tidigare missfallen. Jag är ungefär i vecka 5 och denna gång har jag fått lutinus och trombyl till hjälp så jag hoppas verkligen att det inte ska bli ett fjärde missfall. Har inte så mycket symtom än förutom att brösten vuxit mycket och ömmar. Hur har det sett ut för er, någon som blivit gravid igen eller gått på mer utredningar?

Hoppas det är fler som det gått bra för!

Och att det gick bra för er som plussade för länge sedan.

Hej!

Det har gått bra än så länge sedan jag plussade, mådde väldigt, väldigt dåligt från vecka 7-14 men runt vecka 15 började det bli bättre och nu mår jag bra förutom väldigt trött och börjar få foglossning, men tar det alla dagar i veckan än illamåendet i första trimetern. Är nu i vecka 25 och allt har sett bra ut än så länge och känner hennes sparkar och rörelser varje dag =). Hon är beräknad att komma i aug så inte så långt kvar nu. 

Jag hoppas det går/gått bra för er andra!

Ja det har inte varit en dans på rosor direkt och allt har tagit rätt hårt på relationennmed. Svårt för oss bägge att ta till oss det här barnet och vara syndade i våra tankar och känslor. Tror vi mest går och väntar på att våga tro. Jag har lätt för att bli gravid också vilket gör att mycket har gått snabbt även om det tagit 4 år. I efterhand kan vi väl bägge se att vi nog skyndade lite väl emellan missfallen vilket gör att vi nu ska gå i samtalsstöd under den här graviditeten. Men vi är starka i grunden och ska nog ta oss igenom det här också! En sak I taget.

Hur går det för er, nu när ni har bestämt er för att köra och ta hjälp? Försöker ni naturligt också eller avvaktar ni möjligtvis ivf?

Ps. Det finns en tråd här på FL som är helt fantastisk faktiskt. Den heter "Vi som försökt en längre tid - Första barnet. Ett helt fantastiskt gäng som stöttar, sörjer och gläds med varandra. Där alla tankar och känslor får finnas, respekteras och uttrycka helt utan drömmande eller pekfinger. Mycket tips, råd etc. En del av oss finns även på FB för de som föredrar det formatet och önskar ett ansikte på vandra. Vi är samtliga ifrån den FL-tråden och gruppen är privat, heter "Vägen mot drömmen".

Du är varmt välkommen i bägge ifall du skulle vilja! <3

Är på språng så svarar lite snabbt.

Det spelar ingen roll att det är med en ny partner. Det är den sammanlagda resan som spelar in. Du platsar absolut och kan säkert bidra mer än du tror. Du gör som du vill men du är inget annat än välkommen iaf. <3

Första missfallet kom i februari 2019 via en blödning. Sedan gravida igen i september 2019 som slutade i uteblivet missfall med tvillingar i vecka 6+0. Sedan gravida igen i juni 2020, även det slutade i uteblivet missfall i vecka 6+6.

Nu är det snart 1 år sedan vi fick abortera vårt senaste missfall och vi har inte blivit gravida trots försök. Inte gjort utredning då dom trott min diabetes typ 1 kan ha orsakat missfallen. Har nu stenkoll på min sjukdom, men vi blir inte gravida som sagt. Har halvt om halvt gett upp.

Ja visst är det så! Man går efter vad alla säger att "ta det lugnt så kommer plusset när du väl slappnar av!" Så har det inte varit i mitt fall i alla fall. Visst, nu är jag lugnare än för några månader sedan. Då var jag TVUNGEN att ha sex under flera dagar i rad när det var äl dags, blev det inget vart jag så besviken, och jag skämdes för att jag kände så... nu bryr jag mig knappt. Lite läskigt ändå att man kan bli så avtrubbad av sin stress att man helt plötsligt knappt vill ha sex! Men för mig känns det ttp lönlöst för jag blir ju inte gravid ändå och så läser/hör man om alla andra som ligger och det tar sig på första försöket :/

Hoppar in här, har mitt 4:de missfall pågående just nu. 3 i vecka 10-11 och ett vecka 6. Trodde jag ?hittar? felet så jag fick diagnos för hypotyreos i januari och blev gravid i april för första gången på två år. Men nej icke? hade så gärna velat förstå felet, mina ägg, min kropp eller min partner?! Vi har dock gjort alla utredningar som finns så mystiken fortsätter. Så svårt att inte ?ge upp? för dessa 11 veckor har varit så tuffa i väntan på missfall, vet inte om jag orkar fler gånger.

Hej! Tack! Har varit både hos Dr D och Penny i Grekland. Även gjort hysteroskopi och laparoskopi där. Ink full utredning med allt vad de båda erbjuder. Alla prover ser bra ut utöver att jag fick bekräftat endometrios (lätt) och cystor. Så jag har varit gravid två gånger under deras support och då tagit deras standard medicinering med il drop, kortison, progrestrone och trombyl. Men tyvärr samma resultat. Också hört om Ryssland och Olga, skall fundera lite till.

Hej, jag har också haft flera missfall på raken. Till slut gick jag till en akupunktör som jag blev rekommenderad, Susana Quintela, och efter regelbunden behandling blev jag gravid och födde min dotter.

Håller alla tummar för att det snart går vägen och är er tur ?

Jag har haft 5 missfall, varav 2 utomkvedshavandeskap de senaste 2 åren. Men nu tillslut verkar det som att det går vägen för oss, så det finns verkligen hopp även när livet är mörkt. (Är i v 27 nu)

Vår missfallsutredning visade endast att jag hade förhöjd risk för blodpropp, annars såg allt fint ut men vi har valt att lägga om en del vanor själva. Läste boken it starts with the egg som jag varmt kan rekommendera.

Vi har båda helst skippat koffein och alkohol under ca 12 månader, minskat hormonstörande ämnen i smink, tvättmedel etc. Renar vårt vatten vi dricker, slutat färga håret, tar tillskott efter boken jag nämnde ovan. Exakt vad som hjälpt är ju svårt att säga men jag tror verkligen att våra livsstilsändringar har gjort susen.

Hejjar på er alla och håller tummarna för att det kommer en regnbåge till er snart.