Pojkvän helt besatt av sin kompis!!

. Igår sa jg till honom att jag ville han skulle stanna var av han sa att han får dåligt samvete för att hans kompis sitter själv där hemma. Är det tillräckligt? Eller är jag krävande där?

Min pojkvän har svårt att ta kritik, det har jag alltid tyckt. Han får alltid över det att vara mitt fel så att ta upp sådana här saker fattade jag skulle bli svårt. Han går till försvar direkt. Iaf sa jag typ jag tycker det känns lite tråkigt att jag alltid blir bortprioriterad o att jag alltid kommer efter hans kompisar. Direkt började han: va snackar du om?? Jag sa att i ett seriöst förhållande bör man kunn singla längre än ett dygn o så sa jag att det inte känns så kul att han väljer kompisen som inte ska behöva sitta själv en kväll trots att de umgåtts varje dag men att han o jag enbart kan ses på helgerna. Han sa iaf att han inte fattade hur detta ens kunde vara ett problem o att jag alltid får saker till att han är problemet. Han tyckte allt var väldigt underligt.. jag vet allvarligt inte vd jag ska säga.. är han inte medveten alls eller är han det men kunde inte ta emot kritiken?

Så vad ska jag göra nu.. erkänna att han gjort fel kommer han absolut inte göra. Jag tänker att jag själv ska backa o prioritera mina vänner mer o se om han bättrar sig... annars vettefan.

Man märker tydligt på honom när man backar, då hör han av sig som aldrig förr. Jag tror jag ska prova att prioritera honom mindre o leva mer som mitt gamla liv o se om han tycker det är så kul...

Nä det verkar han ju inte göra.. kan jag på något sätt visa jag menar allvar i ge en chans till?

Nä jag vet inte om det är för att markera eller om han verkligen menade det.. o att inte ens kunna svara i telefon när man ringer. Han gör alltid det när vj tjafsat. Varför? Är han konflikt rädd eller vad?

Kan han ha gjort slut på riktigt när han för 2 dagar sedan sa att han älskade mig?

Men är det ens en grund till att göra slut? Jag kritiserade honom( som man knappt kan kalla det för) o då tycker han jg är sjukligt svartsjuk. Hur kan man bara 2 dagar tidigare sitta o planera sommaren, säga att hn älskar mig, o planera att köpa bil ihop, då har man inte planert att göra slut. Kan lova att fler par har ännu värre bråk än vårat utan att göra slut.

Jag vet inte varför jag gör det... vet att jag inte borde.

Hatar att han beter sig som att jag är totalt ovärdig, att jag inte är värd något för honom alls bara sådär.

Att när jag bara ber att få ringa beter sig som att jag är totalt oviktig o inte värd någon tid alls för honom.

För jag har sån ångest att jag kunde ha vart en bättre flickvän, trots det ändå känt som jag gav allt. Jag fixade små överraskningar, la på minnet vad han ville ha o köpte det trots inget tillbaka. Jag flängde o vred mig helt för att få att att passa ihop just det tiden HAN ville ses o det passade.

Jag vet jag blev sur ibland, men det berodde på att han aldrig gav sig i en diskussion o blev sur när han inte fick som han ville o då blev ju jag sur.

Jag tänker på vad han kommer säga till sina vänner o familj om mig. Att jag var sjukligt svartsjuk?

Vet inte hur jag ska göra med mina saker. Jag trodde faktiskt att han skulle höra av sig till mig. Det känns som han har sån makt när jag bara bad om att få ringa o han spelar så ointresserad av att prata med mig. Makt att bestämma när han sitter på mina saker.

Nä du har väl rätt. Är väl jag som sabbat allt...