Man är noga med att påpeka att det är bättre att tala sanning. Att mamma/pappa inte blir arga om man berättar sanningen och kan hjälpa till att få det som blivit tokigt att bli bra igen.

Och då är det såklart viktigt att man står för det, även om det barnet gjort är något man blir riktigt förbannad över. Prata i lugn samtalston. Börja med att berömma dem för att de berättade sanningen.

Skulle det vara så att barnet hittar på dumheter gång på gång så behövs antagligen någon form av konsekvens. Mobilförbud, inte utöva frititsaktivitet.

Är barnet lite större (typ 9-10 och uppåt) så är det viktigt att man pratar med barnet om rättigheter och skyldigheter. Att man inte kan ha det ena utan det andra. ?Det är en rättighet att människor är ärliga mot dig men det är också din skyldighet att vara ärlig och inte ljuga för andra. Kan man inte hålla sig till de rättigheter och skyldigheter man har som människa så får det konsekvenser. Vuxna som inte gör det de är skyldiga att göra kan hamna i fängelse. Barn kan inte hamna i fängelse men ni behöver träna på att göra rätt så därför behöver man få en konsekvens när man gör något som är väldigt fel.?

Jo, vuxna kan hamna i fängelse om de inte följer lagen - vilket är en skyldighet. Så nej jag ser inte att det skulle vara en lögn att säga det. Men självklart måste man prata med barnet utifrån på nivån denne befinner sig.

Det stod inget i ts inlägg att det handlade om vardagslögner/vita lögner så jag utgick från att lögnerna var mer omfattande och att de upplevs som ett problem.

Ja, såklart är det få barn som gör saker som skulle leda till ett fängelsestraff i vuxen ålder. Men vi som skriver här är väl vuxna och då hoppades jag på att man inte behöver förklara varenda liten sak man skriver i minsta detalj. Men det behöver jag visst tänka om kring. Kommer bli jobbigt att svara i trådar om jag hela tiden måste tänka på att det finns de som ska dra svaren till sin spets och övertolka det som står.