Fosterdöd.

Förlorade min lilla kille i vecka 27. Jag åkte upp till förlossningen då han inte rört på sig på länge trots alla mina försök. Detta var en måndag. Redan torsdag innan skickade barnmorskan mig ner till förlossningen då jag tyckte hans rörelser var annorlunda. De avfärdade mig, både barnmorska o läkare. De tittade knappt på ultraljudet. Tisdag var jag uppe o fick en tablett o på onsdag skulle jag sättas igång. Eftersom hans pappa ville att jag skulle göra abort då vi precis hade gjort slut valde jag att föda ensam. Det var det bästa valet jsg gjort. Tufft men jsg kunde fokusera på mig o förlossningen. Det var fint men så ledsamt o det värsta som jsg någonsin har upplevt. Jag kommer däremot aldrig till att få fler barn. Jag var 41 då o är 46 idsg o fortfarande singel. Det är min sorg. Jag har 3 barn innan där två är vuxna o den yngsta är 7. Jag är väldigt orolig för att det sks hända dem något efter det här.