Forum Styv/Bonusförälder - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Nybliven sambo irriteras av schemaändring och ställa upp på inte-mina-veckor

    Mån 29 jun 10:43 Läst 0 gånger Totalt 10 svar
    Mån 29 jun 10:43

    Jag och min kille har varit ihop i snart 1,5 år och jag har en tonårstjej boende varannan vecka. Hans barn är utflyttade sen länge så det är ju en omställning. Nu har vi bott ihop i 4 månader och det börjar uppstå irritationer.
    Mitt ex o jag har en god relation och försöker hjälpa varann när det gäller schemaändringar, eventuell skjutsning på icke-veckan mm. Nu på sommaren kör vi 2 veckor vilket dock är ovant för oss alla.

    Min sambo tycker att tonåringen är väldigt rörig och jag har sagt att jag ska försöka vara på henne mer om det. Det kan jag verkligen förstå, både jag och dottern är rätt röriga.

    Vi justerade schemat en dag, så att hon kommer tidigare och då blev det irritation. "Det räcker väl med att det är 2 veckor nu på sommaren, blir ju jobbigt med en dag till"

    I helgen undrade hon om jag kunde skjutsa henne till en kompis (trots att det inte var min vecka) och det skapade också irritation för att det störde vår planering.

    Hur mycket ska jag anpassa mig? Ska jag be sambon om tillåtelse att dottern kommer en dag tidigare eller är det bara nåt mellan mig och exet? Och be honom typ "Gilla läget"?

  • Mån 29 jun 10:51 #1

    Jag tycker visserligen att sambon ska involveras och ha något att säga till om. Men hans uttalande om att det är jobbigt att ha en dag till visar på hans inställning till att bo tillsammans med ett barn. Jag skulle vara vaksam om jag var du på att din dotter känner sig välkommen och bekväm i sitt eget hus.

    Om du är rörig så är det ju inte så konstigt att din dotter är rörig och detta borde väl din sambo känna till? Jag tror inte att det är bra att du är på dottern för mycket så här tätt inpå att ni flyttat ihop. Det här är något som du och sambon får se som ett långsiktigt projekt att ni börjar jämka ihop er, och att det är du som behöver bli mindre rörig först, inte din dotter.

  • Mån 29 jun 10:56 #2

    Hej. Jag lever i samma men utan bråk. Hos oss gäller reglen att barnen bor oss och därför är de alltid välkomna oavsett vecka. Detsamma gäller i den andra familjen MEN precis som med allt annat så behövet familjer anpassa sig. Ditt nya behövet kunna känna att det ni planerat kommer bli av, att han kommer före ditt ex behov osv eller att du inte styrs av ditt ex. Att dù finns för ditt barn ser jag som en självklarhet men även i biofamiljer måste någons behov ibland ge vika, iblands föräldrans och ibland barnens. Att han tycker det är jobbigt att ditt barn är hos er är dock inte bra. Prata med honom om vad det är som är jobbigt, barnet, reglerna, reletionen eller kanske att han mentalt ställt in sig på att bo utan barn och nu måste ställa om igen? Jag är en person som.rent allmänt har svårt att ställa om om något är bestämt. Jag var oerhört irriterad i sådana här situationer i börjar men insåg att det handlar mer om mig och mitt sätt än om bonus och det jag behöver är att min man talar om det för mig så fort som möjligt så att jag hinner ställa om. Jag vet också nu att det handlar om bonus bästa och inte om hans ex och hennes behov. Och tonåringar är ju röriga, det blir man ju tokig på oavsett om de är bios elle bonus.

  • Mån 29 jun 11:11 #3

    Du, dina sambo och dottern är en familj oavsett hur mycket hon bor hos dig eller inte.

    Märkligt beteende av honom. Inget du ska acceptera. Varför ska han diktera villkoren? Du och dottern var ju familj långt innan han kom in i bilden, ska han då ha bestämanderätt över er?

  • Mån 29 jun 11:28 #4

    Ni har bara bott ihop i 4 månader och han är redan irriterad. Han får helt enkelt gilla läget och acceptera att det kommer att ta tid - kanske år - innan ni helt har vant er vid varandra och era livsrytmer. 

    Självklart är din dotter alltid välkommen hem, det vore ju konstigt annars. Jag vet att vissa inte tycker samma, men det är min åsikt. 

    Jag skulle informera sambon i god tid om olika förändringar, men inte sluta skjutsa mitt barn osv om det var så ni har gjort hittills. 

  • Mån 29 jun 12:57 #5

    Tusen, tack, så skönt att få lite kloka svar och tankar!

  • Mån 29 jun 13:21 #6

    På vilket sätt står det er planering? Var nj tvungna att ställa i något som ni skulle göra för att skjutsa dottern med kort varsel?

    I så fall kan jag förstå irritationen, men tycker inte att det har så mycket att göra med vems vecka det är. En tonåring behöver träna på att ha lite framförhållning och kan inte räkna med att föräldrarna ska släppa allt för ett nypåkommet infall.

    Däremot så tror jag att man får ha viss flexibilitet vad gäller en tonåring. Om den vill stanna en dag längre borde inte spela roll så länge man inte har något inplanerat som omöjligör det hela, tex en resa. Tonåringar är ju relativt självgående.

    Så för mig är det två saker

    1.Blir han irriterad av hennes närvaro som sådan?

    Eller

    2 Ställer du ofta in planerade saker med hono på grund av plötsliga förändringar från tonåringen?

  • Mån 29 jun 13:47 #7

    Jag skulle börja med att prata med dottern och reda ut hennes förväntningar och dina förutsättningar. Hon är snart vuxen och du är vuxen, så ni kan komma överens om tex hur lång tid i förväg som du behöver veta för att kunna planera din dag och samtidigt hjälpa henne när du kan.

    Du kan också komma överens om att du behöver stämma av med din familj (sambo) om hon behöver hjälp med kort varsel. Det måste vara okej att säga nej tyvärr ifall det inte passar er just då.

    Jag kan förstå att din sambo reagerar (på det sätt som han kan) på att hans liv kommer i kläm. Han känner sig säkert maktlös och känner både irritation och skuld samtidigt.

    Låt inte det eskalera och fråga honom vad han har för behov av förutsägbarhet, flexibilitet etc.

  • Mån 29 jun 14:20 #8
    majumea skrev 2020-06-29 10:43:28 följande:

    Jag och min kille har varit ihop i snart 1,5 år och jag har en tonårstjej boende varannan vecka. Hans barn är utflyttade sen länge så det är ju en omställning. Nu har vi bott ihop i 4 månader och det börjar uppstå irritationer.
    Mitt ex o jag har en god relation och försöker hjälpa varann när det gäller schemaändringar, eventuell skjutsning på icke-veckan mm. Nu på sommaren kör vi 2 veckor vilket dock är ovant för oss alla.

    Min sambo tycker att tonåringen är väldigt rörig och jag har sagt att jag ska försöka vara på henne mer om det. Det kan jag verkligen förstå, både jag och dottern är rätt röriga.

    Vi justerade schemat en dag, så att hon kommer tidigare och då blev det irritation. "Det räcker väl med att det är 2 veckor nu på sommaren, blir ju jobbigt med en dag till"

    I helgen undrade hon om jag kunde skjutsa henne till en kompis (trots att det inte var min vecka) och det skapade också irritation för att det störde vår planering.

    Hur mycket ska jag anpassa mig? Ska jag be sambon om tillåtelse att dottern kommer en dag tidigare eller är det bara nåt mellan mig och exet? Och be honom typ "Gilla läget"?


    Men vad f-n hon är ju stor! Det är ingen bebis som sambon tvingas hjälpa till en massa med. En dag extra, ni har bara bott i hop i 4 månader och han uttrycker sig redan med "det blir jobbigt med en dag till"? 
  • Mån 29 jun 14:34 #9

    Nej vi hade inget särskilt planerat, vi fick åka till en affär nån timme senare än planerat. Och dottern chansade bara: "Mamma är du skjutsbar" typ.
    Men han var irriterad redan innan för schemaändringen på morgonen..

    Vi har en bra dialog i alla fall men det är lätt att man hamnar i det där: "Du curlar" bara för att han varit hårdare. Dessutom har han inte varit skild med barn hemma, dom hade flyttat när han separerade.

  • Tis 30 jun 08:42 #10
    majumea skrev 2020-06-29 14:34:49 följande:

    Nej vi hade inget särskilt planerat, vi fick åka till en affär nån timme senare än planerat. Och dottern chansade bara: "Mamma är du skjutsbar" typ.

    Men han var irriterad redan innan för schemaändringen på morgonen..

    Vi har en bra dialog i alla fall men det är lätt att man hamnar i det där: "Du curlar" bara för att han varit hårdare. Dessutom har han inte varit skild med barn hemma, dom hade flyttat när han separerade.


    Jag, som bonusförälder, förväntade mig att bli informerad/medtagen i beslut som påverkar mig. Hit hör självklart om scheman ändras. Jag och min man tar beslut gemensamt men det brukar mest innebära "jag ska bara kolla med NN så att vi inte har något inplanerat som jag glömt". Dessutom brukade mamman höra av sig till mig eftersom min man är mer inbokad på konstiga tider så schemaänsringar gick oftast först genom mig och jag kollade av med min man ;)

    Att säga nej till en schemaändring om det inte är något inplanerat (tex att vi bokat en resa) har dock aldrig varit aktuellt..

    Jag hade förstått din sambo om dottern dök upp utan förvarning, om du avbokade saker ni planerat osv. Jag förstår honom också om alla ändringar bestäms utan att involvera honom - jag hade inte gillat att alltid bara blivit informerad utan att på minsta sätt bli involverad.

    Men han låter tyvärr rätt rigid när det gäller detta och jag tror det är väldigt viktigt att ni pratar ut om detta nu.. är det så att han bara vill vara med i planeringen och känna sig delaktig- då borde det inte vara så svårt att få till. Men är det så att han anser att scheman måste hållas exakt och att du inte "får" ställa upp för dottern när hon är hos sin pappa, då blir det nog svårt (för jag tycker att ja, man skall ta gememsamma beslut men det innebär ju inte att den ena bestämmer allt, vilket det skulle bli om ni följer hans åsikt..)

    Ps. Ni har bott ihop fyra månader - hur ofta ändras scheman? Hur ofta skjuter du upp saker ni bestämt pga dottern? Tänker att vissa mår väldigt dåligt av förändringar i planerna, även om det bara innebär en timmes senare butiksbesök..
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll