Vad fick er att bli religiösa?

Jag är uppvuxen i en kristen familj.

För mig har det varit naturligt att tro.

Jag växte upp i en kristen familj. Och redan som litet barn kände jag av Guds närvaro i en form av osynlig värme av trygghet som kom igenom min pappas händer då han lade dem på mig och välsignade mig innan jag skulle sova.
Men sen någonstans mellan 10-13 så hade jag en period då jag inte tänkte på  Gud eller religion så mycket och skämdes för att min familj var kristen då det var något som folk såg ner på i min skola och jag blev retad då jag sa något som var kristet.
Men sen så plötsligt så började en ung tjej som var från Chile som tillfälligt gick i samma pingstkyrka som jag, gå på Tonårsbibelskolan i Filadelfiakyrkan och ville gärna ha sällskap.

Så jag gick med på det och tillsammans som 13 år gamla så började vi gå där och plötsligt så började jag uppleva mer övernaturliga saker.
När de hade bön ring och bad för alla en efter en, så kände jag av samma övernaturliga frid och värme från deras händer jag mindes från min tidiga barndom och jag blev mer och mer övertygad om att det fanns en Gud där ute.
Sen så började jag se en massa drömmar och visioner. Och då jag började gå i olika kyrkor för att hitta rätt andlig plats att landa i, så mötte jag profeter och pastorer som kunde genom kunskapens gåva och vishetens gåva samt profetiska gåvor se vad som hände i mitt inre, och Gud talade om för dem privata saker som jag bara tänkt på som de talade högt om att Gud har sett när du gått igenom det och det... saker de inte kunnat veta om Jesus inte funnits och om han inte sett min tankevärld och mina kamper.

Jag vet nu att Jesus finns, han älskar mig och alla andra och det finns ingen ateist som kan någonsin bortförklara det jag upplevt och få mig att tvivla.
Det var Jesus som visade sig för mig när jag ropade efter en högre makts hjälp, det var han som räddade mitt liv genom att sända en ängel som berättade om att jag skulle få en son i framtiden då jag i min tankevärld bad honom ingripa om jag fortfarande skulle ha orsak att leva... då jag gått igenom mycket mobbning och fått djupa sår av det.
Han har hjälpt mig att förlåta, han talar med mig och jag talar med honom numera varje dag. Som han gör med miljoner andra som tagit emot honom i sina hjärtan.
Guds frid/ Tanja

Det vore ju värdefullt att få höra från någon som inte blivit indoktrinerad sedan barnsben annars.

Jag blev indoktrinerad och hjärntvättad. Förälskad tonåring. Men jag kom därifrån till slut.

Det finns inte jättemånga sådana, av någon underlig anledning.

Jag finns här i alla fall. 

Jag finns också. Har blivit religiös som vuxen efter starka upplevelser.

Berätta om dem då?

Jag skrev ett långt inlägg först, men ångrade mig av nån anledning. Det kommer alltid raljerande svar i såna här trådar och jag kände inte för att bemöta dem.

Tro och upplevelser är så personliga, även om det finns typiska upplevelser av Gud och mina inte är udda alls. Det känns ändå fel att skriva om det här.

Jag ville ändå säga att det finns personer som blir frälsta i vuxen ålder. Men man måste vara öppen och se bortom allt det materialistiska som tar upp mångas hela liv idag.

Att ifrågasätta är inte att raljera. Prova att läsa en riktig bok istället för en massa religiös skit.