Har alltid velat ha en karriär och ok lön. Har bra utbildning och har jobbat hårt och gjort bra ifrån mig. Har av olika anledningar aldrig kommit någonvart, är väl frånvaro av vassa armbågar. Nu har jag tröttnat på att aldrig bli befordrad och trots hundratals sökta jobb får jag inte heller napp. Är jag för gammal? Det finns 23-åringar med lika bra meriter som jag.
Jag är i ungefär samma sits som du men upplever det precis som du så jag kan väl som mest följa din tråd.
Mitt liv började vid 40. När jag var 38 avslutade jag min rehabilitering efter att ha blivit sjuk när jag var 22 och var sjuk i 10 år och sen rehab. Jag hade verkligen ingenting förutom ok hälsa när jag fyllde 38. Jag bodde till och med inneboende i ett rum. Sedan har det gått i rasande takt. Jag började jobba, jag började plugga, jag började jobba innom det jag verkligen ville jobba med, jag har träffat en man, jag har fått barn, jag har pluggat så många olika saker på sidan av för att främja min karriär, jag har bytt jobb flera gånger.
Mitt tips till dig och alla som fastnar är att ta en kurs som uppdaterar dig i ditt område och utvecklar egenskaper som behövs för att avancera. Håll dig uppdaterad.
De som blir befordrad är just oftast dom som har vassa armbågar, är rapp i käften och kan argumentera för sig själv, ser möjligheterna redan innan de dyker upp, håller sig extremt uppdaterad inom yrket, håller sig i framkant och verkligen syns, tar egna initiativ, letar själv upp olika möjligheter till fortbildning på arbetsplatsen och föreslår det inför chefen, ser alltid till att ligga steget före sina kollegor, håller sig uppdaterad med arbetsläget och ser missförhållanden och annat och tar med det i sina lönesamtal som argument and so on, etc etc...
Är du kvinna?
Då kan jag trösta dig med att den osynliga "kommer hon skaffa barn snart"-väggen försvinner när man passerat 40. Hur jävla jämställda cheferna än är så är mönstrena så tydliga på min arbetsplats. Kvinnor gör avancemang i sin karriär i åldern 24-27 år eller efter 40, i 30-årsåldern är vi som kryptonit. Män har en mer kontinuerlig utveckling.
När det blev klart för alla att jag inte ämnade skaffa barn så tog det knappt 2 år att stiga 2 pinnhål och 15 000 kr i lön, efter att ha harvat 10 år på samma position, trots suveräna referenser.
Fortsätt jobba bra, sök de tjänster du är nyfiken på och skäms inte för att du vill ta dig framåt, det kommer lossna.
Är det bara jobb det handlar om?
Är 42 och har aldrig haft en relation. Det lider jag mer av än att aldrig bli befordrad på jobbet.
Vad menar du med karriär då?
Jag har en karriär, men jag är säker på att många inte ens tänker på det som en "karriär". Jag har arbetat inom över 25 år inom skolan, där jag så småningom vidareutbildade mig till specialpedagog. Inte för att lönen är något att skryta med jämfört med en del mer högavlönade branscher men jag har aldrig jagat tex mäklarjobb eller direktörsjobb bara för att de kan ha en chans till snabbare löneutveckling än jag, man måste ju tycka om det man arbetar med också.
Därför ställer jag min fråga, hur du tänker om "karriär" - handlar det enbart om vilken lön man kan få?
De som blir befordrad är just oftast dom som har vassa armbågar, är rapp i käften och kan argumentera för sig själv, ser möjligheterna redan innan de dyker upp, håller sig extremt uppdaterad inom yrket, håller sig i framkant och verkligen syns, tar egna initiativ, letar själv upp olika möjligheter till fortbildning på arbetsplatsen och föreslår det inför chefen, ser alltid till att ligga steget före sina kollegor, håller sig uppdaterad med arbetsläget och ser missförhållanden och annat och tar med det i sina lönesamtal som argument and so on, etc etc...
Beror väl på (hoppas jag).
Själv lär jag inte komma längre inom det yrke jag har, mer än möjligtvis löneförhöjningar, men jag har under 3 år läst en annan utbildning samtidigt som jobbet, och tänker helt byta bransch. Då är jag 45. Jag tror dock att jag har goda chanser trots min ålder.
Nej, det är inte försent! Jag har säkert dubblat min lön sedan jag fyllde 40. Är 50 nu.
Det är absolut inte kört, men var målmedveten och byt jobb lite då och då, det är bästa sättet för kvinnor att höja lönen. Ny tjänst = högre lön.
Mitt liv började vid 40. När jag var 38 avslutade jag min rehabilitering efter att ha blivit sjuk när jag var 22 och var sjuk i 10 år och sen rehab. Jag hade verkligen ingenting förutom ok hälsa när jag fyllde 38. Jag bodde till och med inneboende i ett rum. Sedan har det gått i rasande takt. Jag började jobba, jag började plugga, jag började jobba innom det jag verkligen ville jobba med, jag har träffat en man, jag har fått barn, jag har pluggat så många olika saker på sidan av för att främja min karriär, jag har bytt jobb flera gånger.
Mitt tips till dig och alla som fastnar är att ta en kurs som uppdaterar dig i ditt område och utvecklar egenskaper som behövs för att avancera. Håll dig uppdaterad.
Är du kvinna?
Då kan jag trösta dig med att den osynliga "kommer hon skaffa barn snart"-väggen försvinner när man passerat 40. Hur jävla jämställda cheferna än är så är mönstrena så tydliga på min arbetsplats. Kvinnor gör avancemang i sin karriär i åldern 24-27 år eller efter 40, i 30-årsåldern är vi som kryptonit. Män har en mer kontinuerlig utveckling.
När det blev klart för alla att jag inte ämnade skaffa barn så tog det knappt 2 år att stiga 2 pinnhål och 15 000 kr i lön, efter att ha harvat 10 år på samma position, trots suveräna referenser.
Fortsätt jobba bra, sök de tjänster du är nyfiken på och skäms inte för att du vill ta dig framåt, det kommer lossna.
Vad menar du med karriär då?
Jag har en karriär, men jag är säker på att många inte ens tänker på det som en "karriär". Jag har arbetat inom över 25 år inom skolan, där jag så småningom vidareutbildade mig till specialpedagog. Inte för att lönen är något att skryta med jämfört med en del mer högavlönade branscher men jag har aldrig jagat tex mäklarjobb eller direktörsjobb bara för att de kan ha en chans till snabbare löneutveckling än jag, man måste ju tycka om det man arbetar med också.
Därför ställer jag min fråga, hur du tänker om "karriär" - handlar det enbart om vilken lön man kan få?
Vill bara tipsa om att det finns bra böcker att få inspiration och vägledning. Tough Love av Johannes Hansen t.ex. eller Omgiven av motgångar av Thomas Eriksson.
Tyvärr är ju sanningen att man inte får något gratis utan måste helt enkelt våga satsa och slita som bara den för att nå sina mål. Det finns inga genvägar eller magiska sätt att lyckas.
Ta hjälp av vänner och familj som stöd när det är jobbigt men ge inte upp.
Är det bara jobb det handlar om?
Är 42 och har aldrig haft en relation. Det lider jag mer av än att aldrig bli befordrad på jobbet.
Ok, så svar på min fråga är tydligen att du enbart tänker på pengarna.
Så varför får du 15000 mindre än andra menar du? Det kan knappat enbart bero på kön.
Vill bara tipsa om att det finns bra böcker att få inspiration och vägledning. Tough Love av Johannes Hansen t.ex. eller Omgiven av motgångar av Thomas Eriksson.
Tyvärr är ju sanningen att man inte får något gratis utan måste helt enkelt våga satsa och slita som bara den för att nå sina mål. Det finns inga genvägar eller magiska sätt att lyckas.
Ta hjälp av vänner och familj som stöd när det är jobbigt men ge inte upp.
Japp!
Nejdå. Det är inte kört förrän du är död.