Min gömmer vinet

På din andra tråd låter det som om det här pågått betydligt längre än ett halvår.

Nu pratar jag från perspektivet av ett barn (vuxen sedan många år) med en förälder som beter sig som din man.
Jag tror att du har kommit till vägs ände med att prata och försöka övertyga. Nu är det dags att du vidtar åtgärder. För du vill väl inte leva resten av ditt liv såhär? Du vill väl inte ha ont i magen i ditt eget hem? Du vill väl inte behöva pendla mellan att han är otrevlig och grälsjuk när han är nykter och sliskig och lismande när han inte är det?
Man vill ju hjälpa, man känner skuld, är rädd att personen kommer att hamna ännu längre ner i missbruket om man går. Men det är medberoendet som talar. Faktum är att han kanske skulle behöva en spark i baken för att inse hur stort problemet är. Den sparken kan vara att du flyttar. Det KAN vara den chocken han behöver för att inse att han inte kommer undan med det här längre. För just nu kommer han undan med allt. Det värsta han får stå ut med är små konfrontationer som uppenbarligen glöms bort så fort flaskan lockar igen.

Fundera på vad DU vill ha ut av ditt liv. Om du stannar kommer det att bli en lång svår väg tillbaka.