Min gömmer vinet

Svar från den andra sidan....här är det jag som var den som drack för mycket och smög med det.

Jag köpte alltid samma vin så att jag kunde byta ut boxen utan att det märktes (trodde jag). Jag hade stenkoll på när soporna hämtades så att jag kunde slänga de gamla utan att min man märkte det (trodde jag). Jag började dricka tidigare på dagen (ofta runt 9 -10 på slutet) så att jag skulle hinna bli hyggligt nykter tills han kom hem från jobbet (trodde jag). Helgerna var så avkopplande för då kunde jag dricka framför honom och tycka att det var acceptabelt bara för att det var helg.

Hade jag fortsatt så hade han lämnat mig, han sa det inte rakt ut men jag vet att det hade skett så småningom. Ett tag så tyckte jag att det var lika bra för då kunde jag dricka ifred och slippa höra hans pikar och besvikelse. Det fick mig att inse att jag var tvungen att göra något åt det, jag älskade inte vinet mer än honom. 

Jag började gå på AA och har nu varit nykter över 3 månader. Jag går på möten 2-3 ggr/vecka och för mig är det otroligt givande och det verktyg som gör att jag faktiskt VILL vara nykter. Jag har själv insett fördelarna med att inte dricka. Min mans kommentarer, våra bråk om mitt drickande, att han hällde ut det vin som var kvar när han fått nog...det hjälpte inte. JAG var tvungen att inse det själv. Många inser det tyvärr för sent efter de supit bort sin familj eller kört rattfulla och förlorat körkortet, jag är tacksam över att det aldrig gick så långt. 

Kolla upp AA, de flesta har öppna möten regelbundet där anhöriga är välkomna. Det är inte något för alla men har hjälpt otroligt många.