Tvist med narcissist

Ni ligger i tvist med varandra, du påstår att han sprider lögner om dig och han hävdar tvärtom.

Sanningen lär ligga någonstans mittemellan, det är ytterst sällan ens fel när två träter.

Nu vill du använda hans diagnos emot honom för att kunna vinna vårdnaden om barnen.
Säg mig, hur påverkar hans diagnos hans förmåga att vara förälder?
Hur påverkar du barnen när du sprider "sanningen" om hans diagnos och hur påverkar det din förmåga att vara en bra förälder?

It takes two to tango.

Jag ser vad du skriver, känner du dig feltolkad får du formulera din text på annat sätt så att andra förstår.

Du har rätt till dina upplevelser ´, precis som han har. Varken du eller han har tolkningsföreträde utan din sanning är din och hans är hans. Det finns alltså ingen absolut objektiv sanning, det gör det aldrig när det kommer till relationer.

Du begår ett ofantligt stort misstag om du tror att alla som delar din erfarenhet måste dela din åsikt. Man måste inte ha samma åsikt fastän man har samma erfarenhet och ekvivalent med detta är att man måste inte ha samma erfarenhet för att kunna ha samma åsikt.

När det gäller konflikter, alla konflikter ligger alltid sanningen någonstans mittemellan. Oavsett om man har en diagnos eller inte. För du inser ju att en diagnos tar inte bort någons rätt till upplevelse och sin sanning lika lite som det tar bort din sanning.

Du kommer aldrig någonsin vinna något med att hävda att hans diagnos automatiskt gör honom till en dålig förälder. Du har den åsikten "på alla möjliga plan" men det första du måste göra är att få en mer objektiv syn och sakligt punkta upp då han verkligen brister i föräldraskapet. Det enda det komemr att göra är att du visar att du vill förtala honom och då även inför hans barn, tvister är offentliga. Och det är något som du kan förlora mycket stort på, att de anser att du som förtalar den andre föräldern, är inställt på konflikt snarare än samarbete och därmed riskerar du faktiskt vårdnaden.

Och ska du verkligen ha en chans måste du göra detsamma med dig själv, att reflektera över dina egna brister. Därför att en brist måste inte vara en brist i sig. Är du medvetna om dem och jobbar på att förbättra dig så är det ingen brist utan en styrka.

Jag håller som du förstår inte alls med om att någon har tolkningsföreträde om vad som är sanning.
Du äger din sanning. Han har sin och de behöver faktiskt inte vara kompatibla.

Ska du vinna en tvist gör du som redan nämnts, dokumenterar och bevisar där han objektivt och sakligt visat att han ä'r direkt olämplig som förälder.
Och du måste av samma anledning göra detsamma med dig själv, reflektera över dina egna brister och fundera på hur du ska övervinna dem och göra det till en styrka.

För jag tror att du inser att om det blir en tvist så kommer han att angripa dig på ungefär samma sätt som du angriper honom. Ska du ha en chans så måste du vara förberedd på angreppen och föregå dem. Alltså ha en plan och strategi för hur du gör med dina egna brister.

Jo jag först¨år det men det är inte eran relation du pratar om här utan hur du ska vinna en tvist om vårdnaden.

För en sak kan du vara mycket säker på: rätten kommer inte att ta hänsyn till hur erat äktenskap och relation fungerade utan hur ni som föräldrar klarar av att ta hand om barnen och hur ni klarar av att samarbeta med den andre föräldern.