Han ändrar sig hela tiden.

Du gör rätt. Du kan inte leva med en som velar fram och tillbaka. Jag har all förståelse för att han är rädd och osäker men till slut vet man ju varken ut eller in. Om han fortsätter på det där sättet slösar du bara bort din tid, och ditt liv.

Shit, jag har själv aldrig velat ha barn men den där snubben tar ju priset.
Ni har alltså försökt i tre år och han tvingar dig till en abort för att sedan ändra sig? Du gjorde snarare fel mot dig själv när du inte kastade ut honom redan i början av året.

Känns lite bättre sent än aldrig att göra sig av med den karln. Låter ju helt sjukt.

Borde jag alltså sluta hoppas på att han kommer vilja och faktiskt lämna honom?

Det känns som att han aldrig kommer att vilja ha barn med mig trots att han propsar på att "i framtiden".

Det känns verkligen som att jag slösar bort tiden.. om jag lämnar honom så kommer det fortfarande att ta minst ett par år innan jag får barn men då har jag ju iallafall chansen att träffa någon som verkligen vill känner jag..

Men hur känner du själv inför att du blev tvingad till en abort efter att ha försökt få barn med honom i tre år? Det låter helt sjukt. Jag hade aldrig kunnat lita på den mannen igen.

Jag vet inte hur gammal du är, men du kan alltid skaffa barn på egen hand. Det låter som om det eventuella barnet skulle ha det enormt mycket bättre med dig än med en sån skitstövel till pappa.

Du skulle lämnat honom första gången han nämnde ordet abort. Det här är ett praktarsel till man utan någon som helst stake eller omtanke för andra. Det går inte att leva med en sån idiot och du bör springa så fort du kan redan idag. Varje minut du är tillsammans med honom är ytterligare en minut av ditt liv bortslösat (dessutom av dina fertila år).

Hur jag kände efter aborten.. Sviken är nog ordet. Jag har sagt sen den dagen vi träffades att jag aldrig någonsin skulle göra abort ifall jag vart gravid...

Men enligt min mening tvingade han mig.. kändes verkligen som att jag inte hade något val..

Jag var ganska arg på honom ett par månader framåt efter det.. Men han brydde sig inte direkt om det för att han slapp ju ansvaret..

Jag har hyffsat många år kvar innan jag inte kan bli gravid så jag är inte så stressad på det sättet. Däremot tog det lite mer än två år av försök innan jag väl vart gravid första gången och vi har aldrig använt varken kondom eller pmedel under våra 6 år tillsammans så jag är rätt säker på att jag har svårt att bli med barn. Det är det som gör att jag känner mig stressad.

Vet inte vad jag ska göra längre :(

Det kanske inte är hos dig problemet sitter, har ni testat hans spermier?

Om du är så ung så har du utrymme att skaffa dig ett bra liv istället för att nöja dig med en kille som tvingar dig till abort men struntar i dina behov och hur du mår.

Det är din kropp. Om han inte fysiskt höll fast fig eller hotade med våld om du inte tog pillrena så har han inte tvingat dig.

Du gjorde ett aktivt val att låta dig köras över och tvingas till detta