Forum Barnlängtan - Planerar barn
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • När är rätt tid att skaffa barn?

    Tor 30 jul 11:32 Läst 0 gånger Totalt 13 svar
    Tor 30 jul 11:32

    Hej! Jag hade velat höra era åsikter gällande att skaffa barn. Min barnlängtan har börjat bli riktigt stor!

    Jag är snart 24 år gammal och min sambo är ett år yngre. Vi har båda studerat i 4 år på universitet och jag har fast jobb medan han fortfarande letar men arbetar dock deltid. Vi har eftertraktade utbildningar så fast tjänst för honom är bara en tidsfråga.

    Vi bor i en stor tvåa, har två bra bilar och har varit sambos i flera år.

    När blir det egentligen rätt tid för oss att skaffa barn? Hur jag än tänker på det perfekta scenariot så känns det inte perfekt. Skaffar vi barn nu känns det dumt eftersom vi bor i en lägenhet och vi inte har hunnit arbeta så länge än, eller iaf inte min sambo. Jag kan tänka mig att båda våra familjer skulle tycka att vi skulle vänta och att vi är för unga för barn. Men väntar vi så kanske vi absolut har hus och bättre förutsättningar men då kanske man kommit högre upp i företaget och då är det inte lika enkelt att bara dra på ett års ledighet + att chansen att få barn såklart minskar desto längre vi väntar. (Ärligt känns det liiiite jobbigt att behöva vänta också)

    Finns det fler här som har studerat länge för att ändå ?satsa på karriären? samtidigt som ni skaffat barn tidigt? Eller har ni väntat? Vill höra era åsikter! Inga av mina universitetsvänner är inne på att skaffa barn än medans nästan alla som bott kvar i hemstaden sedan gymnasiet och jobbat har barn, eller ska få. Så att få barn vid 24-25 år är såklart väldigt normalt men hur ?normalt? är det egentligen när man även har studerat i fyra år?

  • Tor 30 jul 11:43 #1

    Den perfekta tiden kommer aldrig infinna sig. Ni måste helt enkelt bestämma er.

    Det viktigaste är ju att du har jobbat tillräckligt länge för att du ska få rätt till en bra föräldrapenning och kan klara er på 80% av er inkomst.

  • Anonym (B)
    Visa endast
    Tor 30 jul 20:04 #2

    Det är aldrig rätt tid. Man ?ska bara? ha ett bättre jobb, större bostad, gå färdigt kursen, resa först, ha stabilare relation etc etc.

    Känns det rätt så go for it. Och som någon redan skrivit var rädd om ekonomin. Räkna på föräldraledigheten, spara pengar. Så att ni har koll.

  • Anonym (Bertr­am)
    Visa endast
    Tor 30 jul 20:32 #3

    Eftersom ni inte kan styra yttre omständigheter kommer det aldrig finnas en perfekt tidpunkt. Det kommer alltid finnas saker som inte är som ni tänkte er och som händer utanför er kontroll. Därför måste ni helt enkelt bestämma er för att ni skaffar barn och utgå ifrån den verklighet ni har här och nu.

    Det viktigaste är dock för er att ni har en hållbar ekonomi så ni alla klarar av att leva på mindre pengar. Sätt er ner och kolla upp vilken nivå på föräldrapenning du får, kolla era utgifter och se om ni klarar er på 80% inkomst i minst 12-14 månader och inkludera risken att din sambo fortfarande är utan jobb och kanske också inte har a-kassa.

    När jag väntade första barnet fick mamma cancer och min man blev arbetslös. Det var en turbulent tid minst sagt och få ihop ekonomi var inte alls lätt då vi budgeterat med hans lön då vi bor i hus. Jag begravde mamma samma dag som vår ekonomi kraschade totalt och samtidigt få vardagen att funka med en bebis.. Leva på existensminimum går det också även om det inte är kul. Men vi löste det. När vi några år senare väntade barn nr 2 så trippelkollade vi ekonomin på alla sätt vi kunde. Det är liksom det enda vi faktiskt kan styra i förväg.

  • Anonym (P)
    Visa endast
    Tor 30 jul 22:17 #4

    Bra tid är svårt att planera.Bäst att köra medans man kan(om man kan).En dag är det försent.

  • Anonym (K)
    Visa endast
    Tor 30 jul 22:40 #5

    Ni är absolut för unga.

  • Tor 30 jul 22:40 #6
    Fjäril kär skrev 2020-07-30 11:43:28 följande:

    Den perfekta tiden kommer aldrig infinna sig. Ni måste helt enkelt bestämma er.

    Det viktigaste är ju att du har jobbat tillräckligt länge för att du ska få rätt till en bra föräldrapenning och kan klara er på 80% av er inkomst.


    Ja, och det har ju inte han.
  • Tor 30 jul 23:30 #7

    För mig så va det följande:

    - Klar med universitet

    - Fast jobb och jobbat 1 år

    - Köpt bostadsrätt minst 2:a

    - Fast partner i några år

    Är nu 26 och har försökt i 15 månader. Inleder utredning nu och är glad att vi började försöka när jag va 25 så tid finns för utredning och eventuell IVF.

  • Anonym (hemma­frun)
    Visa endast
    Fre 31 jul 00:03 #8

    Det är aldrig rätt tid och alltid rätt tid.

  • Fre 31 jul 00:34 #9
    Anonym (B) skrev 2020-07-30 20:04:55 följande:

    Det är aldrig rätt tid. Man ?ska bara? ha ett bättre jobb, större bostad, gå färdigt kursen, resa först, ha stabilare relation etc etc.


    Detta. Finns alltid mängder med saker som kan inträffa, exempelvis arbetslöshet, lågkonjunktur och höjda räntor på banklån. Man kan inte styra över allt som kan inträffa utan det handlar mest om att bestämma sig för att rätt tidpunkt är här och sedan gilla läget.

    Jag är själv 25 år, har studerat på högskola i 3,5 år, bestämde mig för att plugga till något annat efter examen och har tre år kvar på nuvarande utbildning. Både jag och sambon har fast jobb, bott ihop i mer än ett halvår i vår trea och har varsin nyare bil. Till våren ska jag ta ut min p-stav och då får vi se när jag blir gravid. Han ser helst att jag går klart min utbildning och får ett fast jobb inom det som jag är utbildad inom. Men nu är det inte han som bestämmer och eftersom jag har svår PCOS har han nu fått acceptera att jag hellre vill börja för tidigt än för sent med att skaffa barn. Han är 26 år idag och vill ha barn runt 30 år. En graviditet är svår att planera på det sättet och det kan även ta lång tid att bli gravid.

    Det enda som sambon tycker är jobbigt är att han pendlar två timmar om dagen till jobbet, men då har jag erbjudit honom majoriteten av föräldradagarna så att jag kan fortsätta studera och jobba på helgen (jobbar natt) och samtidigt kunna vara hemma med sambo och barn en hel del. Man kan faktiskt lösa det mesta om man bara vill.
  • Anonym (Mella­)
    Visa endast
    Fre 31 jul 05:33 #10
    Jennyro skrev 2020-07-30 11:32:32 följande:

    Hej! Jag hade velat höra era åsikter gällande att skaffa barn. Min barnlängtan har börjat bli riktigt stor!

    Jag är snart 24 år gammal och min sambo är ett år yngre. Vi har båda studerat i 4 år på universitet och jag har fast jobb medan han fortfarande letar men arbetar dock deltid. Vi har eftertraktade utbildningar så fast tjänst för honom är bara en tidsfråga.

    Vi bor i en stor tvåa, har två bra bilar och har varit sambos i flera år.

    När blir det egentligen rätt tid för oss att skaffa barn? Hur jag än tänker på det perfekta scenariot så känns det inte perfekt. Skaffar vi barn nu känns det dumt eftersom vi bor i en lägenhet och vi inte har hunnit arbeta så länge än, eller iaf inte min sambo. Jag kan tänka mig att båda våra familjer skulle tycka att vi skulle vänta och att vi är för unga för barn. Men väntar vi så kanske vi absolut har hus och bättre förutsättningar men då kanske man kommit högre upp i företaget och då är det inte lika enkelt att bara dra på ett års ledighet + att chansen att få barn såklart minskar desto längre vi väntar. (Ärligt känns det liiiite jobbigt att behöva vänta också)

    Finns det fler här som har studerat länge för att ändå ?satsa på karriären? samtidigt som ni skaffat barn tidigt? Eller har ni väntat? Vill höra era åsikter! Inga av mina universitetsvänner är inne på att skaffa barn än medans nästan alla som bott kvar i hemstaden sedan gymnasiet och jobbat har barn, eller ska få. Så att få barn vid 24-25 år är såklart väldigt normalt men hur ?normalt? är det egentligen när man även har studerat i fyra år?


    Man bestämmer sig och sen gör man det perfekt utefter de förutsättningarna man har :)

    Det viktigaste är iaf (enligt mig) att båda vill ha barn med varandra, att man har en stabil relation, att båda tror de kan bli bra föräldrar, att man har en plan för hur livet med barn kan se ut om det tar sig på första försöket men även om det tar ett par år.. Resten löser oftast sig själv! :)

    Lycka till <3
  • Anonym (XxX)
    Visa endast
    Fre 31 jul 06:47 #11

    Jag tycker att man bör ha fast jobb och jobbat sig till en bra SGI, ha en stabil relation och ha bott ihop ett par år. Man bör också bo på ett ställe som funkar för barn, dvs inte inneboende i lägenhet hos en tant, i mögelskadat hus etc.

    Vi har varit noga med att ha ett boende vi har råd med även om vi blir sjuka eller arbetslösa. Vore inte kul att behöva flytta med barn i ett sånt läge (läget uppstod för oss när jag blev sjukskriven och pappan var föräldraledig). Utgifterna är betydligt lättare att styra och planera än intäkterna.

    Villa är absolut inget måste. Många barn växer upp i lägenhet. Det går alldeles utmärkt.

  • Anonym (Perfe­kt)
    Visa endast
    Fre 31 jul 07:43 #12

    Vi hade det perfekt. Jag hade studerat på universitet i 3,5år, fått fast jobb, jobbat där i 2år, mannen hade fast jobb, vi hade levt ihop i 6år, bodde i nytt fräscht barnanpassade hus, bra bilar, bra ekonomi. Jag var 25år, han var strax över 30.

    Det gick åt helvete. Höll i ett halvår, sen var han otrogen och flyttade till henne. Huset fick säljas till förlust, jag fick ta hand om barnen själv och flytta till mina föräldrar.

    Så nej, det finns inga perfekta scenarion. Dock löste sig det mesta ändå, mycket tack vare att jag hade ett fast jobb som var på dagtid med stora flexmöjligheter, så det gick bra att kombinera med att vara ensamstående till barn.

    Så, mina nuvarande kriterier på tillvaro innan fler barn: att båda har fasta jobb som funkar med barn. Att boendet funkar! Att vi har liknande värderingar om uppfostran. Att han förstår att det inte kommer bli samma omfattning av liggande som när vi var nykära, och inte kommer ligga med andra för det.

  • Fre 31 jul 09:37 #13

    Tack snälla för alla svar, det hjälpte mycket att få höra andras erfarenheter.

    Vi är såklart överens om att inte börja försöka förrens min sambo har ett fast jobb, vilket jag inte tror kommer dröja. Vi vill båda ha ut den högsta föräldrapenningen och vi vill även ha så mycket sparat att vi kan köpa hus på landet inom en snar framtid. Men som några skriver så går det ju tyvärr inte att planera mer än så (anser jag) för det finns ju inget mer vi kan styra över. Min sambo hade ex en jättebra tjänst men blev av med denna pga Corona. Sånt händer ju hela tiden och det är ju ingen av oss som kan se in i framtiden och bestämma över detta. Vi har verkligen världens bästa relation och jag ser oss som världens bästa föräldrar men jag kan ju inte heller säga att vi ska hålla ihop resten av livet, för det vet ju ingen av oss?

    Men så fort min sambo har fast jobb och har arbetat där ett tag så skulle vi klara oss på a-kassa och föräldrapenning ex om något skulle gå helt galet. Vi skulle kunna ha bil fortfarande och bo kvar i vår fina bostadsrätt. Just därför känner jag att vi måste ha hussparandet klart innan så att en eventuell flytt till hus inte blir helt bortglömt om något skulle hända.

    Så min magkänsla nu säger att det bara är att tuta och köra till våren/nästa sommar och inte vänta tills vi är 30, men ni får gärna fortfarande dela med er av tankar och erfarenheter!! Vill höra allt!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll