Anonym (Mhm) skrev 2020-08-07 01:35:19 följande:
Jag är själv man och kan relatera lite.
I höstas dejtade jag en tjej som jag tyckte var top notch. Hon hade humor, intelligens och var vacker. Jag kände på mig att detta skulle bli något bra, hon kände likadant och berättade alltid hur glad hon blev när hon såg mig på stan.
Jag har barn sen tidigare ( hon med) och min relation med mamman har varit lite ansträngd under de år vi varit separerade. Just den här hösten börjar vår relation förbättras och jag såg framför mig att vi kommer kunna reda ut allt så barnen får två glada föräldrar.
Detta tog mycket av mitt fokus och jag kände mer och mer att jag inte kunde ge allt för att komma vidare med den nya kvinnan. Hon kände förstås av att jag inte var 100% och avslutade. Hon behövde i sin tur en man som kunde ge allt och uppmärksamma henne då hon själv haft en tung period. Jag köpte det och vi sa hej då.
Två månader senare hör hon av sig igen och säger att hon inte kan släppa oss utan vill försöka igen.
Jag själv är på för jag tycker verkligen att hon är hur bra som helst. Dock känner jag ju att detta kommer lite för tidigt, jag hade behövt ett halvår till att fixa mitt bagage. Men ibland tänker man fel utan att vilja såra någon. Vi kör ett par månader igen men jag känner att det inte funkar, trots att hon är helt suverän. Jag har helt enkelt inte tid och plats i själen för henne just nu. Så jag förbereder mig för att avsluta det. Vilket aldrig är lätt. Jag vet inte vilken egenskap man har eller saknar när man hatar att behöva göra någon ledsen. Jag drog några dagar på det och innan jag kom till skott så förekom hon mig och ville avsluta av samma anledning som sist.
Det var fruktansvärt ledsamt. Men det var rätt, det var inte rätt tid för oss.
Efter det så har jag inte dejtat eller ens intresserat mig för det. Jag lever själv, relationen med barnens mamma är så bra den kan bli.
Det blir fel ibland. Man menar inte alltid att göra någon ledsen, det händer ändå. Man gör sig själv ledsen på kuppen. Det betyder inte att man är en elak person. Jag vet vad jag skulle gjort annorlunda om det hände igen.
Det är lätt att sitta på FL och läsa andras historier och direkt veta vad som är fel och att människorna som gör felen är idioter och dårar.
Det är inte alltid så enkelt.
Jag tror inte att killen sitter och förväntar sig att du ska finnas kvar och vara redo för honom när han är klar med sitt. Möjligtvis en förhoppning.
Tack för att du delar din erfarenhet.. Beklagar att tiden inte var rätt för er två..
Förstår vad du menar angående FL. Det är ju såklart mer därtill till varje berättelse..
Jag hade bara hoppats att dessa 5 månader av fina upplevelser, möten och resor hade kunnat resultera i att vi faktiskt försökte kämpa... speciellt då han inte själv ens visste om detta var rätt val..
Och sedan vet jag ej hur jag skall hantera att har han skickat flera meddelanden sedan han kom hem ..där han skriver att det känns riktigt illa och senare skicka att han att han inte kommer kunna sova en jävla sekund.. Vet inte vad han vill mig..
