OSÄMJA i familjen......gått för långt

Har uppstått ett onödigt väldigt larvigt tjafs i familjen... jag vill bara bli sams och släppa det här då jag tycker det är väldigt onödigt.
Ska förklara hur det hela började :P
Min pojkväns bror har en flickvän som vi kallar Anna. Anna och jag började följa varan på instagram för ett tag sen. Jag la upp en bild på att brustet hjärta och att jag inte mår bra. Anna kontaktade mig privat och frågade vad som hade hänt. Jag förklarar att jag är nere pga min pojkväns otroheter. Hon stöttade och skrev att hon tyckte de va tråkigt. Kort därefter lägger jag ut nåt deppigt igen på instagram och hon frågar ännu en gång vad det är som har hänt.
Hon skriver att hon finns för mig om det är nånting. Jag öppnar upp mig att det känns som svärmor inte tycker om mig osv, hon förklarar att det nog bara är en känsla jag har och att jag borde prata med min sambo som är min pojkvän om det. Dagen efter att jag och Anna har skrivit så får jag missfall. Jag och min pojkvän får vårat tredje missfall och är på gynakuten halva dagen. Jag skriver helt random till Anna att jag fått missfall.
Jag tänkte att hon hade ju tidigare skrivit att hon finns för mig om det är nånting, trots att vi inte är så nära och bara träffats 3 gånger. Då läser hon utan att svara. jag tänkte att hon kanske glömt bort att svara mig men det kommer inget svar på 3 veckor. Så jag blir så ledsen pga alla hormoner så jag plockar bort henne som följare.. vilket kanske va dumt men jag kände så och känslorna tog över helt enkelt.
Jag och min sambo har en dotter som fyllde 1 år för några dagar sen och vi hade totalt bjudit 18 personer. Då bjöd vi även Anna eftersom hon är tillsammans med min killes bror. På kalaset är jag stressad och har fullt upp att förbereda maten och dukning och fikat, känner mig väldigt spänd och så. Jag hälsar på alla som kommer sen går jag in i köket och fixar. Ser att Anna och killens bror kommer. Jag är så stressad så jag väljer att stå kvar i köket och fixa, och tänker att min kille säkert kommer ta emot dom. Dom går ut och sätter sig och jag är inomhus. Vi pratade lite och jag förklarar för dom vad bakverken innehåller, då börjar Anna skratta åt det jag sa. Men jag tog det inte som nån förolämpning utan tänkte att hon förmodligen va nervös eller inte visste va hon skulle svara på det. Sen när Anna ska åka hem så säger hon hejdå och tackar för att hon fått komma och så. Jag svarar självklart på det men blir inte mycket snack mer än att jag tackade att dom kom och tackar för presenten. Jag skriver dagen efter på instagram och tackar igen för presenten och skriver att alla tyckte hon var så fin och trevlig. Då börjar hon fråga mig varför jag tagit bort henne på instagram, och jag ger då en snäll uppriktig förklaring. Att jag blev ledsen över att hon inte svarade på flera veckor om missfallet och just därför valde att plocka bort henne och svarar också att jag är överkänslig och att det inte egentligen var min mening men att jag varit så ledsen för jag fått 3 st missfall. Då svarar Anna " hahah okej, men du hälsade ju inte ens på oss.
Då svarar jag att hon också hade kunnat komma fram och hälsa och att ansvaret ligger ju inte hos en person.. då läser hon utan att svara... jag skriver igen att jag hade mkt i mitt huvud och va stressad de va inte me meningen. Då läser hon igen utan att svara o får inget svar på 1 h minst. Då skrev jag hoppas verkligen inte att du skrattar åt missfallet, elelr var " haha okej" svar på nåt annat kanske? DÅ läser hon ännu en gång utan att svara.
Då skrev jag en text där jag ber om ursäkt att jag inte hälsade och de va inte min mening och att jag bara ville vara snäll och skriva att dom va fina och trevliga då flera på kalaset tyckte det. Då blockar hon mig utan att svara... DÅ kände jag verkligen att det kändes som om hon ville bråka bara? Visst var det kanske onödigt av mig att skriva flera gånger efter varan... hade kunnat chilla lite, men tyckte det va hänsynslöst att hela tiden läsa utan att svara... vill man inte svara så behöver man ju inte öppna meddelandet känner jag.... Nu är vi iaf osams och hennes kille är inblandad och vill inte veta av mig då han tycker jag uppfört mig konstigt. Han tycker att jag verkar tro att Anna är en jävla psykolog skrev han till mig... Jag har aldrig trott det men då tycker jag inte att Anna skulle låtsas bry sig när hon egentligen inte gör det likosm. Jag vill lösa allt och dra ett streck över allt... vad hade ni gjort i min sits? Har lärt mig en läxa att inte öppna upp mig för folk jag inte känner så bra, men hon Anna va så himla snäll o smörig så trodde jag kunde det... tack så mycket för er som tar er tid att läsa det betyder mycket!Vill gärna höra era åsikter <3