Så arg på min man

Anonym (Argatanten) skrev 2020-08-06 19:13:36 följande:

Suuuuuck någon som känner igen sig???

Gift med en man som jag under många år haft många gräl med. Vi har två gemensamma barn.

Jag får panik på honom. Han gör alltid tvärtemot vad jag ber honom om. Ber jag honom att köpa nyttig mat köper han massa skitmat, han städar aldrig!!! När jag ställer mig och städer avbryter han mig hela tiden angående någonting! Han blir arg när jag ryter ifrån, kallar mig saker. Gör saker hela tiden som han vet provocerar mig (typ äcklar sig medvetet på olika sätt). Har försökt att bemöta honom lågaffektivt men han bara tjatar, ifrågasätter, snokar om allt jag gör, tjatar om allting jag gör (klagar på om jag sitter med mobilen, ifrågasätter minsta inköp av kläder, detaljstyr mitt liv, klagar när jag ska göra någonting utanför hemmets väggar). Blir gaaaaalen!! Hur löser man sådant här?? Önskar att han kunde ha några hobbies och låta mig vara ifred.

Nej jag känner inte igen mig.
Hur har du lyckats skaffa två barn med denne?

Men TS, det är på ett sätt ganska enkelt (även om jag förstår att det inte känns så):

1. Du är missnöjd (oerhört missnöjd) = du måste få till en förändring
2. Det är extremt svårt att få någon annan att förändra sig om denne inte är motiverad för det. Det du beskriver låter som om det pågått länge och därmed kan man anta att mannen inte är intresserad av en förändring.
3. Det enda som då återstår är att förändra något själv - tex att säga att jag kan inte leva med dig så här längre. Ställ ultimatum: vi testar parterapi eller så är det slut och så börjar du titta efter olika lösningar för boendefrågan. (ibland gör sånt att partnern blir ängslig och faktiskt blir villig att jobba på saken, men om han inte blir det så måste ju du vara den som agerar - på något vis och det enda som kan bli bättre är att du slipper honom och hans konstiga beteenden som bara kör slut på dig (och på barnen, säkerligen. De lär sig att så här är en pappa mot en mamma)

Så arg på min man

INNEHÅLL