Skulle ni förlåta er partner för detta

Klart det går att förlåta men då måste han ha insikt vad han gjort och vara beredd att ta ta i sitt missbruk. Med tanke på att han är förälder till ditt barn så är det värt att lägga ner lite jobb och energi på honom tycker jag.

Jag tycker faktiskts att du är helt oansvarig som förälder om du kastar bort honom som sopor utan att ens försökt prata med honom om hans missbruk. Sen tycker jag inte att du är skyldig att försöka mer än så, men eftersom du skriver att ni inte ens har pratat om hans alkoholproblem så tycker jag faktisk inte att du har gjort nog ännu.

Håller med dig.

Att man aldrig ens pratat om ens partners missbruk (som man dessutom skaffat barn med) är helt orimligt för mig.

Min sambo och far till våra barn har haft problem med alkohol. Det finns inte i min värld att jag inte skulle prata med honom och stötta honom.

När ni båda dessutom ser och har märkt att hans alkoholmängd har eskalerat så kan jag inte begripa varför ni inte har diskuterat det.

Relationen verkar oerhört märklig mellan er. Som att ni ser mellan fingrarna tills nu när han gjorde något så bedrövligt.

Han gjorde fel. Han ska stå till svars och förstå allvaret i vad han har gjort och förstå konsekvenserna av följderna

Men hur blir saken bättre att du - mor till hans barn - ignorerar honom? Varför ens acceptera att han dricker om han har problem ?

Jag skulle aldrig sitta och dricka med min sambo. Nästan som att ge en laddad revolver till någon som är självmordsbenägen

Det är oförlåtligt att köra rattfull annat än i en ren nödsituation. Och eftersom han tycks ha en historik av alkoholproblem hade jag i ditt ställe lämnat. Enda chansen vore om han slutade med alkohol direkt och påbörjade behandling. Men det kommer han inte att göra.

Dessutom är det mycket anmärkningsvärt att dina föräldrar lät honom köra iväg och tar det så lugnt!

Jag ser detta som tio gånger värre än otrohet, för då sätter man inte andras liv på spel. Men de som svarat här tycks vara väldigt förlåtande mot rattfylleri och vill ge honom en ny chans, till skillnad från när det handlar om otrohet...

Jag hade skällt ut karln med råge. Silent treatment är inget jag ägnar mig åt.

Ja, han gjorde rejält fel men att vägra svara och frysa ut är fel sätt att agera (men en rejäl utskällning och med ord berätta hur illa det är)

Jag är en förlåtande person så jag hade kunnat förlåta

Men varför var han tvungen att åka hem? Var tanken att ni både skulle hem men att du gick och la dig?

Hade ni bråkat? Har han någon annan som väntade på honom?

Inget av detta försvarar det han gjorde men jag hade undrat över den saken och jag hade velat hörs hans förklaring.

Förlåtit vet jag inte om jag hade gjort, möjligen om förhållandet är bra i övrigt men så verkar det inte vara?

Vilken fruktansvärd situation. En fråga, du tar aldrig någon alkohol alls, eller? Är dina föräldrar också absolutister?

I så fall är det märkligt rent socialt att han tar med sig alkohol dit. Det ?passar? ju inte liksom.

Jag undrar också om han är helt vit i arbetsveckorna? För då klarar han ju i alla fall av att vara utan alkoholen, många med beroende måste ha alkohol varje dag.

Har egentligen inga råd men jag hoppas att ni på något sätt kommer vidare från detta.

1 - ingen här vet om han är alkoholist, däremot har han alkoholproblem men det är det många som har utan att ha sjukdomen alkoholberoende /alkoholist

2 - alkoholist ÄR en sjukdom

3- det är extremt vanligt att folk som kör rattfull en gång aldrig någonsin gör det igen

Till ts: be honom söka hjälp och sätt in alkolås i bilen.

I Stockholm finns det en vårdinstans där människor med alkoholproblem kan få väldigt bra hjälp med att lära sig hantera alkohol utan att bli helt vit. Om det är så att han saknar insikt om sin problematik kan detta kanske vara ett bra första steg att tillgå.

Önskar er lycka till.

Det går självklart aldrig att förlåta ett sånt beteende. Visa honom tydligt vad du tycker. Men samtidigt är det ett symtom på att han inte mår bra.

Jag tror egentligen att alkoholberoende är ett symtom på att personen inte mår bra - det handlar om verklighetsflykt från en värld man inte mår bra i. Men det är svårt att ändra hur en människa mår och personens känslor. Man är ganska utelämnad åt sina känslor. En alkoholist kan inte bara välja att vara nykter - det är betydligt svårare än så.

Jag har också en sambo som dricker lite för mycket. Men han kör aldrig full. Däremot så gillar jag inte riktigt attityden till alkoholen som finns på hans familjs sida. Men efter att han fick en alkholförgiftning inte långt före en julafton och hamnade på sjukhus då började vi prata mer om alkoholkonsumtion och attityden till alkohol. Jag var helt ifrån mig. Men hans familj tyckte ändå att det var helt i sin ordning att servera alkohol på julafton då det hör som till. Vi behövde ju inte dricka om vi inte ville. Tråkigt tyckte jag att de inte kunde se att deras attityd till alkoholen hade påverkat honom och alla dessa ursäkter till att ta ett glas vin eller en öl. Själv var jag väldigt uppgiven.