Forum Missbruk - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Skulle ni förlåta er partner för detta

    Mån 10 aug 13:50 Läst 0 gånger Totalt 101 svar
    Anonym (Mia)
    Visa endast
    Mån 10 aug 13:50

    I lördags körde min sambo grovt rattfull. Vi var hemma hos mina föräldrar och jag gick och la mig först, kl. 03.00 eftersom vi har ett litet barn som vaknar 07.00 varje morgon. Min sambo och mina föräldrar stannade uppe (dom var ute vid elden) sen efter en timme gick mina föräldrar och la sig.

    På morgonen vid 07.30 så upptäcker jag att bilen är borta. Sambon likaså. Han har druckit mycket hela natten så jag får en chock att han kört iväg! Ringer till honom fler ggr, tillslut svarar han med ett sms att han är hemma. Vårt hem ligger 15 mil från mina föräldrar. Han har alltså hört grovt rattfull hela vägen hem.

    Jag har vägrat prata med honom efter detta, han har försökt ringa men jag har inte svarat. Han har skrivit att han ska förklara allt när jag kommer hem. Mina föräldrar säger att ingenting hände, ingen blev ovän med någon utan dom hade det trevligt.

    Kan nämnas att han har problem med alkohol som vi aldrig pratat om men det har eskalerat och nu så långt att han inte hade kvar spärren att inte sätta sig bakom ratten full. Han har förlorat körkortet efter att ha kört dagen efter och fastnat i en kontroll tidigare.

    Det känns som att detta ej går att förlåta? Han kunde ha kört ihjäl någon. Känner osäkerhet att hans hämningar börjar släppa.

  • Anonym (Nope)
    Visa endast
    Mån 10 aug 14:02 #1

    Nej det hade inte jag gjort. Spelar ingen roll vad det är för "ursäkt" min partner hade haft. Hade dock ändå velat höra den sen för att se vad han hade att säga till sitt försvar. Men hade ändå separerat och krävt att han ska söka hjälp direkt för barnet skull. (Soc missbruksenheten, ev antabus på vc etc.)

  • Anonym (Tess)
    Visa endast
    Mån 10 aug 14:27 #2 +2

    Klart det går att förlåta men då måste han ha insikt vad han gjort och vara beredd att ta ta i sitt missbruk. Med tanke på att han är förälder till ditt barn så är det värt att lägga ner lite jobb och energi på honom tycker jag.

    Jag tycker faktiskts att du är helt oansvarig som förälder om du kastar bort honom som sopor utan att ens försökt prata med honom om hans missbruk. Sen tycker jag inte att du är skyldig att försöka mer än så, men eftersom du skriver att ni inte ens har pratat om hans alkoholproblem så tycker jag faktisk inte att du har gjort nog ännu.

  • Anonym (Naugh­ty40)
    Visa endast
    Mån 10 aug 14:29 #3

    Din sambo har helt klart passerat en gräns som är i stort sett oacceptabel i de flestas ögon. Förstår att du tvekar på honom och är grymt besviken. Jag hade känt precis som du. Att ingen kom till skada ska han vara oerhört tacksam över. Nu gick det ju bra denna gång, men vem vet nästa gång? Tycker du ska lyssna på vad han har att säga till sitt försvar (även om det inte på något rimligt vis går att förklara). Om han visar riktig ånger över det som skett och lovar och bedyrar att det aldrig kommer ske igen, så kommer du ändå alltid vara orolig och ha tanken i bakhuvudet att det kan ske igen. Gränsen har en gång passerats och din sambos omdöme och konsekvenstänkande vid intag av alkohol är farlig. Han har inga spärrar och jag hade ställt ett ultimatum - ingen mer alkohol eller separation.

  • Anonym (I)
    Visa endast
    Mån 10 aug 14:42 #4

    Hemskt.

    Jag skulle inte vara ihop med en person som han.

    Men det värsta är att om du lämnar honom kan han köra rattfull med ert barn när barnen är med honom utan dig.

  • Mån 10 aug 14:50 #5

    Jag hade skällt ut karln med råge. Silent treatment är inget jag ägnar mig åt.

    Ja, han gjorde rejält fel men att vägra svara och frysa ut är fel sätt att agera (men en rejäl utskällning och med ord berätta hur illa det är)

    Jag är en förlåtande person så jag hade kunnat förlåta

  • Anonym (jonna­)
    Visa endast
    Mån 10 aug 14:55 #6

    Om han lovat bot och bättring och hållit fast vid det. Jag ser detta lite som ett tecken på att något annat är fel i botten. Depression är en sjukdom. Alkoholism är en sjukdom. Ätstörning är en sjukdom etc. Visst är det skillnad på att skära sig själv och köra rattfull för att man är deprimerad, men det är ändå en svaghet. 

  • Mån 10 aug 14:59 #7

    Bara om han förklarat för mig vad han tänker göra åt sitt missbruk och om han verkligen gjorde det.

  • Mån 10 aug 15:06 #8

    Jag hade varit fly förbannad och krävt att han sökte hjälp för sitt alkoholmissbruk. Om han hade kommit till insikt och genuint tagit tagit det (slutat dricka, gå i någon form av behandling/terapi) så hade det kunnat finnas en framtid tillsammans, skulle varken kunna säga ja eller nej på kort sikt.

  • Anonym (Juni)
    Visa endast
    Mån 10 aug 15:08 #9

    Nja, det beror helt och hållet på vad han gör åt saken nu efteråt. T.ex. ska han ta tag i sina alkoholproblem och sluta dricka? 

  • Anonym (kräva söker hjälp)
    Visa endast
    Mån 10 aug 15:13 #10 +1

    Det första du måste göra är att sluta att "inte prata om det." Du måste alltså sluta köra med silent treatment och gå som katten kring het gröt kring hans missbruk. (Du skriver ju själv att ni inte har pratat om det, och det låter ganska konstigt i mina öron. Som om du också har velat blunda för hur illa det faktiskt är.) 

    Men i alla fall. Enligt mig måste du ställa ett ultimatum: Att han söker hjälp för sitt missbruk. Nu. Inte sen. Om det behövs får du också ta dina föräldrar till hjälp. De vet ju också vad som har hänt. Blir troligen svårare för honom att snacka bort det som hänt om ni är flera. 

    - Jag kan förstå att det är frestande att helt enkelt  bara lämna honom, men då är ju problemet att han lär köra rattfull med ert/era barn i bilen!!!! Så lämnar du honom måste du vara beredd att soc-anmäla honom snarast för det han har gjort och se till att dina föräldrar är vittnen (så det inte  tror att du bara hittar på något eftersom du vill ha enskild vårdnad.) 

    Därmed inte sagt att jag inte förstår att du är förbannad. Och rädd. Och säkert också ledsen, innerst inne. Det han har gjort är fruktansvärt. Som du säger kunde han lika gärna ha kört ihjäl någon eller några. Har du tur inser han det själv och förstår att han måste söka hjälp. Genast!!!!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll