Varför skulle TS vara en gold digger för att hennes ex inte kan sambolagen? Att flytta ihop och bli sambos är ju som att signera vilket annat kontrakt som helst och det är ens eget ansvar att ta reda på i förväg vad man ger sig in i. Hade exet inte varit okej med att bostaden ingår i bodelningen hade han ju kunnat se till att det inte gjorde det.
Som jag ser det har kvinnors förutsättningar inte förändrats nämnvärt de senaste 30 åren........ Men du kanske kan upplysa oss om skillnaden. Även på 80-talet var kvinnorna fullt aktiva i arbetslivet och än idag är det kvinnor som tar ut mest föräldraledighet, vab osv. Same shit, different century.
Va? Vad har du fått det ifrån? Man gör såklart bodelning vid dödsfall också.
Fast verkligheten är ju ofta mer komplicerad än så. De allra flesta som bor ihop, sambos som gifta, har gemensam ekonomi. Så, även om ena parten betalar bostadslånet från sin lön, så kanske den andra parten står för elräkningen och all mat. Varför ska parten som betalar bostaden få tillbaka den utgiften vid en separation, medan parten som betalat mat och el inte får ett öre?
Och, hur ska man värdera att vara hemma med barn och utföra hushållsrelaterade saker som handling, matlagning, städning, skjutsa barn på aktiviteter, planera aktiviteter o.s.v ? Att jag sköter all lämning och hämtning på förskolan, möjliggör jag för min parter att jobba några timmar extra per dag. Hans arbete syns i konkreta pengar, mitt gör det inte.
Därför kan det vara svårt, om inte omöjligt, att dra exakta gränser om vem som äger vad, eftersom även saker som inte kan skrivas ned i inkomst och siffror bidrar till ett pars vardag, ekonomi och liv.
Fast verkligheten är ju ofta mer komplicerad än så. De allra flesta som bor ihop, sambos som gifta, har gemensam ekonomi. Så, även om ena parten betalar bostadslånet från sin lön, så kanske den andra parten står för elräkningen och all mat. Varför ska parten som betalar bostaden få tillbaka den utgiften vid en separation, medan parten som betalat mat och el inte får ett öre?
Och, hur ska man värdera att vara hemma med barn och utföra hushållsrelaterade saker som handling, matlagning, städning, skjutsa barn på aktiviteter, planera aktiviteter o.s.v ? Att jag sköter all lämning och hämtning på förskolan, möjliggör jag för min parter att jobba några timmar extra per dag. Hans arbete syns i konkreta pengar, mitt gör det inte.
Därför kan det vara svårt, om inte omöjligt, att dra exakta gränser om vem som äger vad, eftersom även saker som inte kan skrivas ned i inkomst och siffror bidrar till ett pars vardag, ekonomi och liv.
Allt obetalt arbete är inte barnrelaterat. Och, det kan fortfarande vara så att den ena betalar av på lånen med sin inkomst, medan den andra köper all mat. Den stora majoriteten av sambos/gifta har nämligen gemensam ekonomi.
Det är mycket möjligt att det finns smartare sätt. Jag försöker inte försvara sambolagen per se, utan lyfter bara perspektivet lite. Jag skulle absolut uppskatta en relevant och konstruktiv diskussion omkring detta, utan massa bittra uttalanden eller försvarsmurar höga som Mount Everest.
Har du några förslag på revidering av lagen?
Stora delar av det där stämmer ju inte.
Nej, sambos ärver inte varandra. Nej, det finns ingen "giftorätt". MEN, när en sambo dör kan den efterlevande begära bodelning, precis som om båda levt. Dödsboet kan inte begära bodelning däremot. Det är inte alls så att den efterlevande får ta sitt pick och pack och sticka, man har rättigheter ändå. Och om den efterlevande bedöms ha störst behov av boendet kan den också få ta över det, och lösa ut dödsboets halva så klart, men det är inte särskilt vanligt så om bostaden inte tillfaller den efterlevande så ja, då blir man ju tvingad att flytta, eftersom arvingarna har rätt att få ut sin laglott av förälderns halva.
Det beror helt på hur länge de varit ett par. Om de varit sambos säg fem år så har hon rätt till halva värdet av bostaden (efter lån), om hon begär bodelning pga dödsfallet. Det kommer inte automatiskt. Eftersom de har barn har hon en bra chans att få behålla lägenheten, men då måste hon köpa ut "dödsboet", dvs deras gemensamma barn. Men ju kortare tid desto mindre rätt har hon till del av värdet.
Tja, det gäller i sådana fall inte TS fd sambo heller, eftersom inte han sett till att skriva avtal kring bostadsrätten. Det är inte bara TS som satt sig i denna situation, det har de gjort tillsammans.
Eller, så tänker mannen att eftersom han köpt lägenheten till ett gemensamt boende, så äger de också den gemensamt. Hans resonemang vet vi inte.
Är det någon som vet om man kan skydda sitt barns pengar genom testamente i ett sådant här fall, eller overrajdar sambolagen till och med ett testamente?
Jag menar, om man skulle skriva i testamentet att ens barns arv ska vara hans/hennes enskilda egendom, och att även det som träder i dess ställe, ska vara enskild egendom.
Om barnet sedan använder pengarna till att köpa en bostadsrätt, och flyttar in där tillsammans med en partner - får denna ändå ut halva värdet?