Jag glömmer mina barn

Beror på omständigheterna tycker jag.

Om man vaknar upp ensam hemma en helg och inte reflekterar över att man är ensam hemma för att barnet sovit borta och behöver hämtas så är det ju ganska illa.

Om man däremot ska svänga förbi en kompis på vägen hem och plocka barnet och hinner parkera bilen hemma och gå in i hallen innan man kommer på att man autopilotat sig hela vägen hem som vanligt utan stopp då är det ju bara att vända om, ringa och säga att man blir 15 min sen och be om ursäkt.

Just autopilot är min bästa gren. Jag har upprepade gånger parkerat bilen på dagis för att upptäcka att den är tom och då kommit på att just ja, de är ju hemma sjuka idag med den andre föräldern. Jag har glömt plocka upp andras ungar på väg till träning för att jag bara kört den vanliga vägen och jag har kört hem med andras barn i bilen innan de pipit från baksätet och undrat när de ska släppas av hemma.

Man importerar alla kalendrar från alla olika idrotter in i sin telefon. Det är ett bra första steg. De som inte har en sådan lägger man in manuellt.

Sen går man igenom veckobreven från skolan varje söndagkväll och kollar vilka barn som har läxor, bad, gymnastik och utflykter till veckan. Vid behov läggs även detta in i kalendern.

Min äldsta skötte allt sånt från sexårs. Sen glömde vi allt med lillebror i ett halvår för att vi inte var vana att behöva ha koll. Men sen insåg ju vi att normala ungar behöver stöd i att komma ihåg och lillebror lärde sig också att hans föräldrar var opålitliga och började ta större ansvar själv. De två yngsta har också behövt hållas koll på i lågstadiet.