Inlägg från: Anonym (.) |Visa alla inlägg
  • Anonym (.)

    Hur blir man som vuxen om man inte fått sin barndom eller tonårsliv?

    Jag tänkte förut att man kanske blir som en tråkig person eller asocial på något vis.

    Men det är en man som jag känner till som inte haft någon barndom eller tonårsliv. I vuxenålder har han ingen som helst kontakt med varken familjen eller släktingen.

    Jag tycker att han fungerar normal i grupp och inga konstigheter eller avvikande beteende. Men vid ensamhet verkar han bli extra lekfull eller till och med som ett barn. Jag har sett honom bygga snögubbe och leka i snön för sig själv.

    Han är intresserad av lego och blev besviken (Inte på ett dramatisk sätt) för att det inte fanns någon ''äkta'' klassisk lego att köpa någonstans.

    Men vid grupp med bekanta och vänner fungerar han fullkomligt normalt. Det är som om han släpper lös sina tendenser vid ensamhet som att bygga snögubbe. Han gör ju inte illa någon. Men jag blir ibland nyfiken hur lekfull han är när han inte syns, liksom när han är hemma hos sig själv.

    Jag kom att tänka på att Michael Jackson var väl också rätt lekfull och han hade väl inte heller någon riktig barndom?

    Jag vet inte varför, men jag har en bild på att om en person levt isolerad och inte haft någon barndom eller tonårsliv så tänker jag att när man är vuxen så är man en sur person.

    Men inte denna kille. Han är vänlig och väldigt lekfull. Speciellt när han är för sig själv uppenbarligen.

    Kan detta kallas för något särskilt inom psykologi, med tanken på att Michael Jackson agerade ju också något liknade.

  • Svar på tråden Hur blir man som vuxen om man inte fått sin barndom eller tonårsliv?
  • Anonym (.)
    Anonym (...) skrev 2020-08-22 08:06:37 följande:

    .


    Jag tror att det heter maskrosbarn när man har klarat sig och fungerar. Och din man verkar ju fungera. Sedan har ju alla sina brister. Men han älskar ju sina barn! Och det finns säkert massa gott han gör som du inte nämnt i din inlägg. Så han är nog maskrosbarn = Normal. Glad
    Anonym (Anonym) skrev 2020-08-22 08:25:35 följande:

    Som det brukar bli är att man tar igen den tiden, på mer eller mindre hälsosamma sätt. T ex som din kompis, han verkar ju väldigt harmlös för sig själv och andra så det är bara att låta honom vara lycklig. Och delta gärna ;) Det skadar inte att ge in för sitt inre barn ibland.

    Sedan finns det de som inte är lika hälsosamma. Där jag kommer från är det relativt vanligt att tjejer blir gravida mitt i tonårstiden, så de missar det. Av de som jag känner och hört talas om så är det i 99 % av fallen så att de senare tar igen den tiden genom att dricka alldeles för mycket, alldeles för ofta. De rumlar runt och det är fest jämt, strunt samma om barnen är hemma eller inte. Man byter partners lika ofta som andra byter lakan i sängen och har ett rent allmänt lite lössläppt leverne. Patetiskt, faktiskt.

    Hoppas din kompis hittar sitt Lego :)


    Låter logiskt när du uttrycker: ''Ta igen ifrån förlorad tid''. Sorgligt över hur det kan gå för olika människor.

    Ja, han är  verkligen en harmlös människa. Jag brukar besöka hemma hos honom. Han gillar gamla videospel så som Mario Kart som jag spelat tillsammans med honom. Jag finner honom som en trygg människa. Någon som man kan vara med utan att oroa sig för saker. Jag har känt honom sedan 2018, men umgänget med honom på en riktigt nivå började ganska så nyligen.

    Dock förstår jag inte om det där med ''äkta'' klassisk lego. Han ville inte köpa ur det som man kan plocka själv och han ville inte köpa det ifrån en förpackning. Jag har inte riktigt förstått vad han menar, men han sa något om att han inte vill ha figurer på sina klossar så som ögon eller klossar som på något annat sätt ser lustiga ut så som är ''gigantiska'' eller så.

    Så jag vet inte riktigt: När du skriver: ''Ta igen förlorad tid'' Så kopplar jag hans fast bestämda lego-sort ifrån den tiden när han var barn och dessutom gamla videospel, så som Playstation 1 och Gamecube/Mario Kart. Men nya spel är inget roligt/spännande. Det inkl ''nya'' lego bitar. Det skall helt klart vara gamla/''äkta'' klassiska. Men han har inte agerade avvikande eller barnslig. Bara ett vanligt uttryck i stil med: ''Jag tycker det är synd att det inte finns äkta legobitar. Andra lego klossar har ju ögon och på något annat vis lustiga''. Så det är något med det med att ha det som fanns på hans barndomstid känns det som.

    Jag har tänkt köpa present till honom och överraska med att köpa klassisk lego, men det är svårt när man inte riktigt vet vad han har för bild i huvudet om ''äkta'' klassisk.

    Jag kan inte rå för att bli orolig att han skall bli mobbad när han bygger snögubbe och leker i snön. Det är som om jag blir orolig för honom som om han vore ett barn på riktigt. Kanske är mer fel på mig än på honom egentligen, hahaha.

    Men det var inte ens syftet med tråden (Om min psykologi), utan jag undrar om det är normalt med hans beteende som han har och eventuella namnet på det psykologiska termen  på honom. Solig 

    Michael Jackson var ju ungefär likadan tror jag.
  • Anonym (.)
    Anonym (Mumin) skrev 2020-08-22 09:24:24 följande:

    Ja, terminen Peter Pan-syndrom brukar användas inom psykiatrin för det fenomen som du beskriver. Jag arbetar själv med socioekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Jag har en del kollegor som själva är maskrosbarn och ett par av dem uppvisar precis det du skriver.


    Oj, tack!!

    Jag har aldrig hört om den diagnoset förut. Tack så mycket!

    Jag postade mitt inlägg som är under dig innan jag såg ditt inlägg.


  • Anonym (.)
    Anonym (Mumin) skrev 2020-08-22 09:24:24 följande:

    Ja, terminen Peter Pan-syndrom brukar användas inom psykiatrin för det fenomen som du beskriver. Jag arbetar själv med socioekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Jag har en del kollegor som själva är maskrosbarn och ett par av dem uppvisar precis det du skriver.


    Jag skall läsa om diagnosen.

    Men i och med att du jobbar inom det sociala verksamhet så antar jag att dina kollegor är utbildade. Så jag kanske egentligen har svaret själv men vill ställa den ändå: Är man dummare på något vis än andra eller något annat?
  • Anonym (.)
    Anonym (Mumin) skrev 2020-08-22 09:24:24 följande:

    Ja, terminen Peter Pan-syndrom brukar användas inom psykiatrin för det fenomen som du beskriver. Jag arbetar själv med socioekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Jag har en del kollegor som själva är maskrosbarn och ett par av dem uppvisar precis det du skriver.


    Jag läste en artikel om Peter Pan-syndromet. Det var en intressant läsning. Min uppfattning om honom är att han är en omtänksam person. Jag har som sagt varit besök hos honom och jag tycker att han har en väldigt välstädat hem. Han arbetar + volontärsarbetar, han pluggar och har sin trevliga ambition.

    Så han uttrycker endast dessa barn-tendenser när han är ensam som sagt.

    Men det kanske är olika från person till person om att ha denna syndrom?

    Han verkar defintivt inte manipulatör och som jag nämnde i TS så fungerar han normal tillsammans med grupp och vänner. :)
  • Anonym (.)

    Jag förstår inte om det där med ''äkta'' klassisk lego. Han ville inte köpa ur det som man kan plocka själv och han ville inte köpa det ifrån en förpackning. Jag har inte riktigt förstått vad han menar, men han sa något om att han inte vill ha figurer på sina klossar så som ögon eller klossar som på något annat sätt ser lustiga ut så som är ''gigantiska'' eller så.

    Så jag vet inte riktigt: När någon skrev: ''Ta igen förlorad tid'' Så kopplar jag hans fast bestämda lego-sort ifrån den tiden när han var barn och dessutom gamla videospel, så som Playstation 1 och Gamecube/Mario Kart. Men nya spel är inget roligt/spännande. Det inkl ''nya'' lego bitar. Det skall helt klart vara gamla/''äkta'' klassiska. Men han har inte agerade avvikande eller barnslig. Bara ett vanligt uttryck i stil med: ''Jag tycker det är synd att det inte finns äkta legobitar. Andra lego klossar har ju ögon och på något annat vis lustiga''. Så det är något med det med att ha det som fanns på hans barndomstid känns det som.

    Jag har tänkt köpa present till honom och överraska med att köpa klassisk lego, men det är svårt när man inte riktigt vet vad han har för bild i huvudet om ''äkta'' klassisk.

    Jag kan inte rå för att bli orolig att han skall bli mobbad när han bygger snögubbe och leker i snön. Det är som om jag blir orolig för honom som om han vore ett barn på riktigt. Kanske är mer fel på mig än på honom egentligen, hahaha.

      Solig 

  • Anonym (.)
    Pope Joan II skrev 2020-08-23 11:00:51 följande:
    Du skrev väl att han fungerade normalt i samspel med andra och levde ut sin barnslighet i ensamhet? Här skriver du att han utan vidare diskuterar vilken sorts Lego han vill ha med dig, en annan vuxen man.

    Det är inte så att det är du som är den Peter Pan-drabbade?
    Nej, inte dela lego med mig. Han har bara nämnt vilken sort. Bara en allmän diskussion.
Svar på tråden Hur blir man som vuxen om man inte fått sin barndom eller tonårsliv?