Attitydproblem..

Jag är bonusmamma till en snart 13-årig tjej sedan många år tillbaka. I familjen finns även min man och våra två gemensamma pojkar, den ena 3 år och den minsta några månader gammal. Jag vill påstå att vi lever ett tryggt och stabilt liv med struktur och lagom med regler samt massor med kärlek.

Jag minns själv att just 13-årsåldern är en turbulent period i livet och att lite ?attitydproblem? är vanligt, men exakt hur mycket ska man tolerera? Bonusdottern har tidigare varit en i grunden snäll och gullig men väldigt känslosam och lite bortskämd person (alltid haft nära till gråt om hon inte fått som hon vill), men över sommaren har hon blivit som förbytt! Hon är konstant sur och otrevlig, svarar uppkäftigt och hånskrattar åt allt man säger till henne. När man frågar hur hennes dag har varit svarar hon ?det ska väl du skita i? följt av ?jag behöver nya kläder!? eller något annat hon vill att man ska fixa åt henne. Hon struntar fullkomligt i de regler vi sätter upp, vägrar hjälpa till ens med minsta lilla, säger inte tack när hon får saker.. Hon har även börjat komma försent till skolan så gott som varje dag, trots att hon går i tid hemifrån. Vad hon gör på vägen vet vi inte eftersom hon inte vill berätta något, hur vi än lirkar. Jag är orolig att hon ska hamna snett i livet om hon missköter skolan, och drömmer mardrömmar om att hon ska börja med droger eller något annat hyss! Hon går inte att känna igen längre. Hur ska man hantera detta?? Någon annan som varit i liknande situation? Vad gjorde ni och hur gick det? Tjejens mamma är tyvärr inte till mycket stöd, hon verkar ärligt talat ganska självupptagen och antingen bryr hon sig inte eller så är hon väldigt naiv som tror att hennes dotter är helt perfekt och aldrig skulle kunna göra något fel eller hamna i trubbel pga fel sällskap osv.

Ledsen för långt inlägg, hoppas någon orkat läsa och kan komma med råd!

Mvh frustrerad bonusmamma