Attitydproblem..

Vi har likadan problematik med vår 13 åring. Började för 1 år sen när hon började i årskurs 6. Hon bytte då kompisumgänge och började förändras på ett negativt sätt. Senaste halvåret har varit hemskt och är fortfarande. Hon bryr sig inte om något, struntar i allt, tycker allt är tråkigt. Förutom sitt kompisgäng. Hon umgås med kompisar hela dagarna. Kommer hem och äter middag för att vi tvingar henne. Hon är nästan alltid otrevlig och arg. Vill inte umgås med oss och upplever att vi snokar och förhör vid enklare frågor som, hur har din dag varit? Vilka umgås du med idag? Har du några läxor i veckan?

När hon är hemma vill hon bara sitta med sin telefon. Säger att hon är stressad och måste hinna kolla flödet på sociala medier.

Knackar man och kommer in till henne på hennes rum säger hon direkt irriterat, vad vill du? Gå!

Skolan är hon trött på och det händer att hon struntar i nån lektion ibland. För hon ville göra nåt annat istället. Läxor bryr hon sig inte om. Tycker det är meningslöst.

Vi har endel regler som tider hon ska vara hemma på kvällarna. Vilket hon håller. Att hon ska äta middag med oss på kvällen. Vilket gör efter endel tjat. Hon har skärmtid på kvällar/nätter. Vilket hon är arg för. Får även konsekvenser som indragen mobil och gå ut med kompisar om hon skolkat.

Var hos barnpsykolog med henne i våras. Men psykologen var inte orolig utan menade att hon var en välmående tjej i tånåren. Var viktig med gränser och välja sina strider. Samt ge beröm för det som är bra.

Hur väljer man sina strider med ett barn som ständigt beter sig illa? Det betyder ju att man får acceptera hennes dåliga attityd många gånger och ta striden på dom värre sakerna?

Hur uppskattar man och ger beröm när det inte alla gånger finns något att berömma?