Forum Förlossningsrädsla - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Har kejsarsnitt på torsdag-är så rädd för blodpropp!!

    I förrgår 00:43 Läst 0 gånger Totalt 40 svar
    Anonym (Rädd)
    Visa endast
    I förrgår 00:43

    Har planerat kejsarsnitt på torsdag pga förlossningsrädsla och nu har jag helt plötsligt börjat bli så rädd för att få blodpropp!

    Man har förhöjd risk i 2-3 månader efter ett snitt, så med andra ord kan man då dö i sömnen vilken dag som helst efter ett snitt???

    Ska ta upp min oro på torsdag såklart, men hur VANLIGT är det här med blodpropp efter kejsnarsnitt?

    Är helt frisk och har inga riskfaktorer.Ska röra mig mycket och ha stödstrumpor. Hjälp :*(

  • I förrgår 01:25 #1

    Ytterst liten risk.

    Visste du att risken för blodpropp t ex fördubblas efter fyra timmars flygresa? Undviker du att flyga?

  • Anonym (Pussa babyn)
    Visa endast
    I förrgår 02:09 #2 +2

    Om du är så rädd för en blodpropp så att du inte vill genomföra ditt kejsarsnitt så är det nu du ska be om en vaginal förlossning istället.

    Det finns risker med alla former av barnafödande.

    Men vi bor i ett land där patientsäkerhet, omtanke och hygien har högsta betyg.

    Mitt råd (jag har två barn) är att släpp ditt kontrollbehov och låt kroppen och barnmorskan göra jobbet!

  • Anonym (Läs)
    Visa endast
    I förrgår 03:37 #3

    Läs på. Har du inte fått siffror av läkaren? Statistik finns hos socialstyrelsen

  • Anonym (Sk)
    Visa endast
    I förrgår 04:35 #4

    Skulle du ha någon risk för blodpropp så får du ta sprutor efter snitt. Jag fick ta blodförtunnande sprutor i 7 veckor efter snitt.

  • I förrgår 05:02 #5 -2 +1
    Anonym (Sk) skrev 2020-09-16 04:35:24 följande:

    Skulle du ha någon risk för blodpropp så får du ta sprutor efter snitt. Jag fick ta blodförtunnande sprutor i 7 veckor efter snitt.


    Jag förstår inte, kan inte för liv begripa, varför man skär upp magen och utsätter sig för nålar som sticks in i kroppen i SJU veckor?
    FRIVILLIGT!
  • Anonym (V)
    Visa endast
    I förrgår 05:32 #6 -1 +1
    Anonym skrev 2020-09-16 05:02:16 följande:

    Jag förstår inte, kan inte för liv begripa, varför man skär upp magen och utsätter sig för nålar som sticks in i kroppen i SJU veckor?

    FRIVILLIGT!


    För att bebisen ska komma ut...? Alla kan inte välja sin förlossning vet du.
  • I förrgår 05:46 #7 -1 +3
    Anonym skrev 2020-09-16 05:02:16 följande:

    Jag förstår inte, kan inte för liv begripa, varför man skär upp magen och utsätter sig för nålar som sticks in i kroppen i SJU veckor?

    FRIVILLIGT!


    Och jag kan inte för mitt liv förstå hur någon FRIVILLIGT utsätter sig för att pressa ut en 5 kilos melon ur fittan och sedan spricka och riskera att bli inkontinent ur både anal och urinblåsan, samt sabba sexlivet så det aldrig blir sig likt igenom. Usch, vilken mardröm!

    Jag är så glad att jag valde att snittas, första snittet var visserligen katastrofalt uruselt men andra gången när jag valde ett annat sjukhus och verkligen blev väl omhändertagen märkte jag hur sjukt proffsiga de är och hur säkert det är med snitt. Med snitt behövde jag dessutom inte oroa mig över CP-skada på bebis, vilken lycka! Läkte snabbt och fint efter andra snittet gjorde jag också, kunde gå direkt på kvällen utan allt för mycket obehag tack vare effektiv och bra smärtlindring. Fick ha min man hos mig hela tiden på BB/Neo. Kändes tryggt och mysigt.
  • I förrgår 05:53 #8

    För mig nämnde de knappt risken för blodpropp mer än i förbifarten och jag uppfattade det som att det är väldigt, väldigt sällsynt så länge man är frisk i övrigt och inte har några riskfaktorer som spelat in. Jag rörde mig väldigt mycket efter andra snittet som man bör för att minimera risken, men efter mitt första snitt däremot (som gick fel tack vare usla rutiner och läkare) så var jag i princip sängliggandes i flera veckor efteråt och det gick ju uppenbarligen bra med mig ändå. Jag lever än.

  • Anonym (Rädd) Trådstartaren
    Visa endast
    I förrgår 10:06 #9
    Kexsmula skrev 2020-09-16 05:46:55 följande:

    Och jag kan inte för mitt liv förstå hur någon FRIVILLIGT utsätter sig för att pressa ut en 5 kilos melon ur fittan och sedan spricka och riskera att bli inkontinent ur både anal och urinblåsan, samt sabba sexlivet så det aldrig blir sig likt igenom. Usch, vilken mardröm!

    Jag är så glad att jag valde att snittas, första snittet var visserligen katastrofalt uruselt men andra gången när jag valde ett annat sjukhus och verkligen blev väl omhändertagen märkte jag hur sjukt proffsiga de är och hur säkert det är med snitt. Med snitt behövde jag dessutom inte oroa mig över CP-skada på bebis, vilken lycka! Läkte snabbt och fint efter andra snittet gjorde jag också, kunde gå direkt på kvällen utan allt för mycket obehag tack vare effektiv och bra smärtlindring. Fick ha min man hos mig hela tiden på BB/Neo. Kändes tryggt och mysigt.


    Jag håller med! Fy f*an till vaginal förlossning. Som jag skrev så får jag snittet pga förlossningsrädsla. Min första förlossning var vidrig, det var verkligen som att trycka ut en melon på 4 kg och jag var som en styckad köttbit i ett blodbad efteråt. Hellre uppskuren under en lugnare och totalt övervakad förlossning.

    Läkaren frågade bara om jag hade blodpropp i familjen, kollade mitt BMI som var okej och sa inget mer. Vet inte om jag oroar mig i onödan då men känns oerhört läskigt att man kan få blodpropp i hjärnan 12 veckor senare!:/
  • I förrgår 10:34 #10
    Anonym (Rädd) skrev 2020-09-16 10:06:24 följande:
    Jag håller med! Fy f*an till vaginal förlossning. Som jag skrev så får jag snittet pga förlossningsrädsla. Min första förlossning var vidrig, det var verkligen som att trycka ut en melon på 4 kg och jag var som en styckad köttbit i ett blodbad efteråt. Hellre uppskuren under en lugnare och totalt övervakad förlossning.

    Läkaren frågade bara om jag hade blodpropp i familjen, kollade mitt BMI som var okej och sa inget mer. Vet inte om jag oroar mig i onödan då men känns oerhört läskigt att man kan få blodpropp i hjärnan 12 veckor senare!:/
    Man kan ju få en blodpropp utan att vara gravid också.

    Din oro kanske egentligen handlar om att du nu ska få ett barn till? Du vill leva och finnas till för dina barn och så slogs du av något som vi tack och lov i normalfallet inte oroar oss för varje vaken stund - att vi alla kan dö precis när som helst av vad som helst. Så vet vi ju att det är, men vi ägnar oss åt att leva istället för att fixera oss vid död och elände. Jag skulle tro att den där oron du har nu kommer att försvinna när barnet är fött. Och någon blodpropp får du förmodligen inte.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll