21 månader o sover inte gott alls

Har det varit några stora förändringar runt henne? Börja dagis, flytta, dödsfall, skilsmässa, lång resa, byta dagmamma, fått småsyskon? Det låter som att hon reagerar på något i vardagen som varit lite jobbigt ....
De flesta har ju kortare perioder med mardrömmar eller annat som stör på nätterna, men din flicka verkar ha det lite jobbigare än andra just nu!

Nej det är det vi funderar på. Vi finner inget riktigt... Hon trivs på sin förskola, ja hon tycker om at gå dit o tycker om att vara där. äter bra, leker o sover gott. Hon är en pigg o glad tjej hela dagarna både där o hemma med oss. Vi har provat med mindre intryck o med fler intryck, mer utetimmar o senare läggning osv...

Har ni prövat att lägga in en madrass bredvid hennes säng, så att någon finns hos henne redan första gången hon vaknar?

Vår son på 20 månader har också alltid varit en usel sovare. Han vaknar ofta och flera nätter i veckan har han vakenperioder på 1-3 timmar. Han vill ingenting när han vaknar men är rastlös och pillar gärna i ansiktet osv. Han sover också gott i sin säng till midnatt ungefär men därefter är det inte lika bra och då flyttar vi över honom till vår säng. Sedan han började på dagis för några veckor sedan har det blivit liiiite bättre och vakenperioderna har inte varit så många men jag kan ju säga att det är ganska så ångestfyllt att gå och lägga sig och veta att han snart vaknar...

Jag känner även igen det där med att vända ryggen till. Jag får vänta tills han somnat om ordentligt och sedan smygvända mig - ibland misslyckas det. Får väl tillägga att han är en mycket trygg, glad och urmysig kille när han är vaken. Gnäller nästan aldrig och hittar ofta på mycket och är aktiv och påhittig.

Det jag vill säga är att du inte är ensam och jag tror inte att det är så mycket man kan göra mer än att observera vad som händer dagtid och om det kan relatera till det.

Lycka till

madrass där inne har vi provat. både före hon vaknat o när hon vaknat. prövat att ligga kvar o bara säga nåt med lugn röst. prövat att natta om o ändå lägga sig på madreassen o finnas kvar i rummet. hm.
skönt att höra fler som har det som vi. Nu funderar vi på att börja sitta i en fåtölj där inne, ett par meter från sängen o bara vara där o driva att hon sover i sin säng. finns en lösning i det tro?

TS - Det verkar värt att pröva i alla fall!

tack för engagemang! Jo, vi får nog pröva. det är bara det att eftersom vi är så otroligt slut nu av så lite sömn så vill vi itne riktigt göra nåt halvdant utan ska vi göra nåt så vill vi orka genomföra det hela vägen. O jag ser framför mig det kan ta nätter i flera veckor? Hu.

Känns som om jag skrev trådstartsinlägget, hehe.... Samma sak med min son!! snart 21 månader... fattar inte vad man ska göra. det värsta är ju om man har tider till dagis att passa pga jobb och praktik med mera, och barnet får bara 8-9 timmars sömn. inte bra alls eller hur??

nej så här kan det inte fortsätta,man blir ju knäpp av att inte få sova själv o dottern börjar bli rätt kort i tålamoidet stackarn. vi palnerar ta tag i det o styra upp det nu. ska bara kommafram till HUR och ladda lite. Måste bromsa nu!

Vi hade det så där ett tag. Iofs var Marcus inte helt "förtvivlad" men han kom över till vår säng mitt i natten, somnade om men så fort jag skulle gå upp, så vaknade han. Så för oss blev det ohållbart eftersom att jag vaknade en bra stund innan väckarklockan för att försöka krypa längre och längr eifrån honom för att kanske inte väcka honom... Till slut orkade jag inte, utan vi gjorde en insats och körde en liten "5-minutare". När han vaknade på natten, gick vi in och la honom ned igen en gång, följande gånger gick vi bara in och sa att det var natt. Första nätterna fick vi göra det några gånger men det tog inte lång stund innan han accepterade att han inte fick komma upp. Däremot fortsatte han att vakna på nätterna men färre gånger och nu sover han kanske 3 hela nätter av 4. Däremot vaknar han förskräckligt tidigt just nu! MEn det är en annan historia. Jag råder er att ta fajten ett tag, för annars kan det bli en ohållbar situation som man inte orkar med. Fajten behöve rinte bli så lång om man har bestämt sig för innan hur man ska gå till väga och man är envis. de små liven förstår så mycket mer än man tror! Lycka till!!

fajten är påbörjad. Natt ett avklarad o det blev väldigt likt vad jag trodde men slutade fantastiskt fint med att hon var lugn o sa att hon var GLAD! *ler lycklig* Efter ledsen arg förtvivlad men inte övergiven (jag satt intill hennes säng i en fåtölj o pratade kort kort med henne då hon behövde men försökte att ge henne möjlighet att klara själv också) så var hon plötsligt helt lugn. ville ha lite välling o det fick hon. sen sa hon att hon var glad. jag trodde jag hörde fel men nej hopn sken i ansiktet o sa det flera gånger jag pussade henne godnatt o hon vände siig om o somnade o snarkade (vilket hon aldrig gör ananrs) efter trettio sekunder. Då hade hon haft det tufft i nära fyra timmar men det slutade med tre timmar riktigt god sömn o hon var hela natten i sin säng. håll tummarna. nu ska vi hjälpa henne igenom det här! Frågan är om natt två blir en topp eller en dal *nyfiken*

Vad bra!!! Jag hoppas att ni orkar hplla ut! Man kan räkna med ett bakslag efter några nätter... Lycka till!

Har kört fem nätter nu o inatt var jag in bara fyra fem gånger under en två timmars period. Snabbt in o rätt snabbt ut igen. Så nog går det åt rätt håll! Vi är så glada!

Oj oj oj! trodde att vi var ensamma om det här problemet! Vi har exakt samma problem med våran son, 22 mån gammal. Han har alltid sovit dåligt. Somnar jättegott, vi behöver bara sitta brevid sängen, sen sover han till 23-01, och då vaknar han och är jätteledsen. Oftast kommer han in till oss själv.
När han ligger mellan oss så måste han hela tiden röra vid oss och vi får inte vända ryggen till!
Vi vill få honom att sova i egen säng men vet inte hur det ska gå till. Dessutom är vi så slutkörda av allt spring på nätterna nu i snart 2 års tid så vi orkar inte bråka med honom på natten.

Har ni nåt tips?