Bo hemma efter 25

Jag är inte intresserad av en man som bor hos mamma oavsett anledning. Du kan väl hyra ett rum hos någon eller försöka få rum i studentkorridor men du kan inte bo kvar med mamsen om du vill ha en flickvän. Tyvärr. Mammor brukar vara bra på att skämma bort sina söner så jag gissar på att du är ganska osjälvständig.

Ta det lugnt!

Är du normal i övrigt och bor hemma enbart pga att det är så dyrt att flytta, så tror jag inte att någon skulle ha något att anmärka.

Många flyttar ju dessutom till sitt första tillsammans. Två ekonomier = lättare med lån.

Jag bodde hemma till jag var 24. Flyttade till mitt barns pappa (var gravid). När vi gick isär flyttade jag till en lägenhet i hans stad (en mindre stad så det var mycket billigare att köpa - och väldigt enkelt att få hyresrätt om jag hade velat det).

Så blir det för mycket så flytta till en annan stad. Där finns både hyresrätter och billigare bostadsrätter. Ställ dig i kö i andra städers system. Många bolag tar inte ut köavgifter utan har enbart som krav att man loggar in en gång i halvåret eller så.

Där gissar du dock fel.
Jag betalar hyra, lagar mat, städar osv. Absolut så går det kanske inte att jämföra med att bo själv, men skulle inte säga att jag INTE är självständig.
Skulle kunna säga att jag är inneboende, fast hos mamma.
Men jag förstår vad du menarOm man säger så här, jag bor hemma endast för att jag inte har råd.
Mamma sätter krav på mig med hyra och att jag hjälper till hemma, vilket jag mer än gärna gör, dels för att jag vill, för att det är lite av ett krav samt att jag vill kunna avlasta min mamma lite.
Men jag vill ju såklart flytta så snart jag kan och har råd.

Sen som sagt, när det kommer till just det med att träffa någon så känns det inte som att det är många som skulle vilja dejta en hemmaboende 26åring

Tackar även för tipset om mindre städer. Bor nu i Stockholm vilket i sig är en anledning till att jag inte lyckats flytta ut än, kötiderna är sjuka och priserna lika så

Tipsar om hemnet, sök på en summa och välj sen karta. Då ser du på Sverigekartan vart i landet lägenheterna ligger.

Tipsar om stråket mellan Sthlm och Värmland (Västerås, Arboga, Örebro, Kristinehamn, osv). Väldigt prisvärt!

Även Norrtälje, nyköping, Norrköping. Nära men billigt.

Oxelösund, Mariestad.

Jag är 23, bor hemma och förstår din stress. Bor också i Stockholm. Har träffat kille trotts detta, men vi är mest hos honom, han bor inneboende hos en vän.

Men jag tror, efter att ha läst din trådstart, att det är vanligare än vad man tror just nu pga bostadmarknaden, och speciellt i Stockholm. Även om det känns som att alla man känner i liknande ålder redan har flyttat. Tänker att allas väg är olika och man får tänka att bara för att andra har flyttat så kanske de inte har det perfekt på andra plan.

Vem vill lägga mer än halva lönen på att snordyrt hyra i andrahand liksom? Då går det ju aldrig att spara ihop till en bostadsrätt. Det är dessutom rätt smart att bo hemma om man ska plugga, rent ekonomiskt. Även om dina föräldrar hade ställt dig i bostadskö vid 18 års ålder så hade din kötid nu ändå varit rätt kort, tänker att det är bättre att bo hemma hos mamma än i en dyr hyresrätt i typ Rinkeby eller liknande otryggt område.

Vad är det du vill studera? Nu när du jobbar försök spara så mycket du kan i fonder. Lev så snålt du kan, spendera minimalt!

Jag hade lyxen att mina föräldrar sparat till mig hela mitt liv, så när jag har en stabil inkomst och jobbat och sparat i ett år eller två så själv så skulle jag troligtvis kunna få lån till att köpa en etta. En tvåa om jag blir sambo med min kille.

Men i min sits så känner jag att jag vill vara mer säker på vad jag vill göra innan jag flyttar. ev. plugga innan. När man har flyttat så har man räkningar att betala på ett helt annat sätt, dessutom ska middag lagas varje dag. Inser man att man inte trivs med jobbet så är det betydligt jobbigare och dyrare att byta bana.

Låter konstigt med dina föräldrar bara, var det en hyresrätt du skulle flyttat till om din pappa inte hade flyttat dit själv? Har de sparat några pengar till dig? Tänker att de kanske kan kompensera dig ekonomiskt eftersom du blev lite lurad på något ni planerat...? Ingen aning om hur er överenskommelse såg ut.

Du är inte ensam

Lycka till

Vad vill du plugga? Du har ju hela Sverige, och utomlands, att kunna plugga i! Starta ditt liv, det ska ju vara ett äventyr i din ålder. Det ska inte behova styras av ett Stockholsmboendes vara eller inte vara.

Det hade inte varit en dealbreaker för mig om du visade att du gjorde saker med ditt liv. Gjorde det själv när jag var 22-24 och pluggade. Säg att du sparar pengar för att kunna köpa fast bostad och att du bor där medan du pluggar. Det är hetare med någon som tar hand om sin ekonomi än någon som flyttat hemifrån med massa skulder enligt mig. 

Ditt sparande är en bra början tillsammans med en kvinna som sparat ungefär lika mycket kan det bli ett boende i framtiden! Välj en utbildning som garanterat ger jobb

Såg att det jag skrev var lite lulligt, så provar igen!

Dealen var att jag skulle få lägenheten, det var hela tanken och anledningen till att pappa behöll den och hyrde ut under alla åren. Men när mina föräldrar valde att gå skilda vägar så flyttade han tid tillfälligt. Han träffade en ny och hon flyttade dit, dom levde livet med pengarna efter huset och har idag inte råd att köpa då ingen av dom har några sparade pengar.
Det är ju hans lägenhet från början, men måste erkänna att jag känner mig stulen på den då han hela tiden sagt att jag ska få den när jag vill flytta ut.
Också därför dom aldrig ställde mig i bostadskö.Är inne på att plugga på YH, spanat in mig på en utbildning som leder till jobb direkt efter utbildningen, ska krävas att du gör bort dig riktigt ordentligt för att inte få jobb, LIA är nämligen en del av utbildningen och dom företagen som skolan samarbetar med välkomnar eleverna mer än gärna (Enligt skolan då)

Om det nu mot förmodan skulle skita sig vad gäller utbildning så kommer jag prata med min nuvarande arbetsgivare om eventuell annan/högre position.
Är omtyckt av såväl chefer som kollegor, så borde inte vara några problem så länge det finns ett behov

Vill även tacka er som svarat, känns skönt att veta att man inte är helt ensam med detta, och era positiva kommentarer gör mig glad, så tack!

Samma här

Men du visar tydligt med ditt resonemang att du inte är den vuxna unge man du säger dig vara. Du är fortfarande en pojke som lägger ansvaret för din situation på dina föräldrar.

Man kan inte ställa sig i Stockholms bostadskö förrän man är 18 år gammal. När du var 18 skilde sig dina föräldrar och din pappa flyttade till sin gamla lgh. Varför ställde du dig inte i bostadskö då? Du hade kunnat få ett ungdomskontrakt. Dessutom hade du inte kunnat betala hyran i ettan och alla kringkostnader ett eget boende medför om du på 6-7 år bara kunnat spara ihop 140000.

Men du är ung, du kan lära och lära om!

Om du planerar att bli student kan du passa på att lära dig att anpassa munnen efter matsäcken. Ordna studentboende, i korridor eller dela lägenhet med andra studenter och lär dig leva biligt. Det kommer gynna dig att lära hur du kan anpassa din ekonomi efter rådande omständigheter. Spara sedan extrapengar och när du väl börjar jobba efter studier kommer det gå fort att spara ihop kontantinsats!

Det är Att skylla sin situation på andra är det verkligt oattraktiva här.

Andrahands? Hur ofta ringer du hyresvärdarna som inte har kösystem?

Hur många köer för studentbostad står du i?