Ska man bli ensamstående nu!?

Jag vet hur det är, har själv varit där. Vi är separerade nu sen 1 år och jag har inte tvekat en enda gång på att det var rätt beslut! Visst är det svårt iom barnen och detta var ju inte vad man ville för dem, men jag ville ju inte heller att de ska växa upp i en familj där föräldrarna inte älskar varandra och är allmänt less på varandra heller.

Och att säga att hon får skylla sig själv, hur tänker man då? Man är väl ändå två i en relation, jag blir så less på att man hela tiden ska ifrågasätta kvinnan när relationen inte funkar. Hans del i det då? Om mannen inte vill ta sitt ansvar är man ganska maktlös, det är ju barnen som drabbas om man själv struntar i det, för chansen att mannen faktiskt kavlar upp ärmarna och tycker att han ska ta sin del händer ju uppenbarligen alldeles för sällan. Sen har ju dessutom studier visat att vi lever ganska jämställt fram tills vi får barn, lätt att förutse hur det ska bli då... Ska man bara strunta i det och ta sitt pick och pack så fort mannen visar tendenser till att vara bekväm när barnet väl kommit?