Göra slut pga det praktiska?
Jahan... när jag äntligen lyckas träffa någon så spökar omständigheterna ....
Jag, 42 år, inga barn sedan innan, kan inte få några vilket jag alltid vetat och är helt ok med.
Han:40 år, fantastisk på många sätt, men han har tre små barn varje helg. Nära kontakt med mamman pga det praktiska.
Jag har ett jätteintensivt jobb och är dödstrött när jag kommer hem, och det är alltså då vi kan ses än så länge. Det har funkat helt ok bortsett från att jag känner mig ganska slutkörd på veckorna....och på helgerna när jag är ledig så känns det ändå tomt...visst har jag vänner och så men de flesta är med sina familjer eller män. I landsproblem kanske, men det känns som en sådan obalans....
Jag tycker om denna kille väldigt mkt, Dette en riktigt bra man. Men nu funderar jag på att dra mig ur innan vi börjar tänka på att träffa familj och så...
Är jag för drastisk? Jag får liksom inte ihop framtiden med denna kille.... har väl tänkt att jag kanske träffar ngn med ngt barn sedan innan, men tre...och så mamman och hennes nya...de vill gärna leva stjärnfamilj allihopa får jag en känsla av, men som skilsmässobarn med en massa bonusrelstioner som Kommit och gått så har jag alltid velat ha En lugnare Mer ..traditionell tillvaro. Vet Inte riktigt Om detta är min grej om jag ska vara ärlig...
Det kan ju vara jättefint men det blir liksom för mkt, som att jag kommer in i en stor familj där det redan finns en kvinna...svårt att förklara, så snälla fastna inte i detaljer....men förstår ni vad jag funderar kring? Hur hade ni tänkt? Mannen i fråga är på ett sätt härligt bekymmerslös, men jag vet inte riktigt.....
