IVF 2021

Hej!

Vad jobbigt för er med alla försök :( du skriver 19 försök, alltså är det på egen hand då eller IVF du menar?

Vi är också över 30 båda två och har precis gjort vår första IVF. Den misslyckades dock och nu ligger jag och blöder så in i bängen... :( gör ont, har gått upp i vikt och är ledsen. Mitt BMI är nog lika som ditt. Och jag behövde ha ett BMI under 30 innan vi började. Hoppas inte dom säger till om det igen inför nästa försök. Vi har ett i frysen att pröva med. Men blev så nedslagen av denna misslyckade gång så tror inte på det heller :(

Lycka till Smulis! Vi kan absolut följas åt ????

Ja det gör så ont. Trodde inte det skulle vara så jobbigt med ett misslyckande faktiskt eftersom vi försökt i mer än 5 år redan. Men det gjorde det.

Okej. Har graviditeterna resulterar i barn eller har det avbrutits? Jag ser inte ursprungsinlägget nu, så du får ursäkta mig om du redan skrivit det <3

Åh, dumma corona. Hoppas ni får starta snabbt! <3

Angående vikten så var dom hårda mot oss. Vi var klara att dra igång men jag behövde gå ner 3kg (hade redan gått ner nästan 7 kg inför detta) men det räckte inte. Så det tog 2 år innan jag lyckades och vi fick börja. Sån jäkla press, hatar vikthets. Så du kanske får vara beredd på det, men hoppas de har överseende ändå. Har du fått höra det någon gång av dom på kliniken att de kräver att du går ner ett visst antal kg eller så? <3

Ja, jag ber till allt och alla att det är ett guldägg som tar sig <3 men måste vänta till nästa mens tror jag. Suck.. All denna tid. Veckorna står stilla!

Okej, jag beklagar. Var det tufft att gå igenom missfall?

Precis! Om man kunde få någon garanti eller försäkring att inom 3 ggr funkar det. Men icke.

Okej, då är det nog lugnt med vikten. Fortsätt som du gör så löser det sig <3 :)

Såhär i efterhand var inte sprutorna det värsta. Det var inte kul, men då gör man något aktivt varje dag för att nå sitt mål och man är motiverad. Sen var äggplocket inte så roligt och jag mådde rätt kasst 2 veckor efteråt. Men det värsta var nog efter insättningen. Att bara vänta på att få testa sig eller att börja blöda. Då känns det som livet är på paus och det enda man tänker på är IVF. Jobbigt att hålla det hemligt för andra också.

Hur har ni gjort hittills? Har ni pratat om er barnlöshet eller IVF eller håller ni det för er själva? <3 fint att få skriva med dig lite här <3