Hjälp mig snälla!!

Det här velandet måste du sluta med, det är bara grymt. Man kan inte om och om igen göra slut och sen ge med sig för att den andra parten blir förtvivlad. Ni har familjerådgivning - använd er av den för er separation. Ni verkar båda få väldigt mycket katastroftankar och leva helt i stunden men det får ni faktiskt sluta med och den enda som kan ta första steget där är du. När man gör slut så blir oftast den andra parten väldigt ledsen och arg. Det gör ont att bli lämnad. Det är en tuff tid men sen ser man mer klart på det hela. Det ni gör är att skjuta upp det oundvikliga och leva i misär för att ingen ska bli ledsen. Med familjeterapeuten som hjälp får ni komma fram till umgänge och boende för barnet. Och så flyttar du ut. Det här med att du kommer få kämpa för ditt barn i all framtid är katastroftankar, det är ytterst få av alla skilsmässor som slutar i vårdnadstvist och ännu färre som blir totalt kaos.

Men verkligen: gå inte tillbaka en gång till. Det är oschysst mot alla inblandade.