Fadderbarn?

Vill du verkligen ge upp din dröm om ett eget barn, bara för att du har en kille som inte vill ha barn? Skulle du ha resonerat på samma sätt om ni varit tillsammans i bara ett år? Det finns ett talesätt, don't throw good money after bad money, alltså att man inte ska slösa bort mer än man redan gjort. Det känns lite så. Jag har svårt att tänka mig att en person skulle vara så fantastisk att man skulle ge upp att skaffa barn för det.

Har ni pratat om det på sistone? Har du förklarat att du verkligen vill ha barn och att om ni ska ha det så måste ni starta nu? Har du förklarat vilken stor sorg det skulle vara för dig att inte få egna barn?

Jag skulle inte vilja vara fadder åt ett okänt barn som man inte ens vet om det är en scam eller på riktigt, du kan lika gärna ge pengar till Rädda barnen eller nåt för de pengarna gör också nytta. Men det kan aldrig bli ett substitut för ett eget barn.

Det är inte meningen att göra dig mer ledsen men om du är ledsen nu är det inget emot vad du skulle vara om du hade hälften av en aning om vad du ger upp.

Åk till Danmark och skaffa barn på egen hand. Du lär bli bitter på äldre dar annars för att du tillåt en man att ta ifrån dig drömmen om egna barn.

Det är ju helt klart ditt val, men det är helt okej att lämna någon fastän du har investerat så mycket tid i dem. Tror också att du lätt kommer bli bitter annars. 

Jag har två fadderbarn via barnfonden. Det kostar 250 /barn / månad och sedan kan jag ge extra pengar, max 1000 /år för att det inte ska bli för stor skillnad. Man får bilder och brev. De är inte digitaliserade alls så det tar lång tid för breven. När jag skaffade mitt tredje(då mitt första blivit för rik efter 10 år) kunde jag önska mycket själv. Dvs en flicka nära där jag brukar semestra. Har inte hälsat på något än, men planerar om några år.

Men det ersätter inte ett riktigt barn.