Dejtar en pappa, lättsmält?

Hej,

Med tanke på att du inte har egna barn och inte verkar vara den barnkära typen skulle jag definitivt råda dig att bryta relationen, ju förr desto bättre för er båda.

Lite om mina erfarenheter ur olika perspektiv:

Jag gifte mig en gång med en man som hade två barn sedan tidigare och jag ett. Sedan skaffade vi ett gemensamt = fyra barn omkring oss en stor del av tiden. Enormt påfrestande! Det största problemet var dock hans relation till ex-frun med vårdnadstvister och enorma bråk. Hon flyttade även till samma villakvarter som oss och det var ett ständigt pågående krig. Slutade med att jag lämnade honom och blev ensamstående med två barn.

Träffade sedan en lite yngre man utan barn, som jag blev vansinnigt förälskad i. Men han klarade inte av att jag hade två barn med två olika pappor, så han gjorde slut efter ett halvår fast vi älskade varandra. Det tog mig väldigt lång tid att komma över. Värsta minnet var när min 4-årige son ville hålla hans hand när vi var ute och han vägrade fatta den, fruktansvärt känslokallt mot ett barn!

Nu när båda barnen är utflugna har jag haft en "friends with benefits"-relation med en yngre man, som liksom din blev "ofrivillig" pappa till en son. Jag har liksom du försökt bryta flera gånger, dock av motsatt anledning: Jag skulle inget hellre önska än en seriös relation och ser verkligen hans son som en stor bonus! Problemet är att han inte riktigt vill ha förhållande samt har en märklig hatkärleks-relation till sitt ex och att de hörs hela tiden. Känns som hon alltid är närvarande när vi ses. Så nu måste jag en gång för alla bara glömma honom.