Hur gör ni med stora bonusbarn?

Som din fru hade jag flyttat ut i vardagsrummet, då kan sonen och du dela sovrummet.
ALDRIG att jag gett min son foten ut.

Då skiljer jag mig tusen gånger hellre.

Jag har läst allt du skrivit.
Men mina åsikter passar visst inte.

Ha en fin kväll själv, passa på medans du har en familj att ha fina kvällar med.

Förvånande att du bara försvarar ts barn, du som hatar alla andra ungar utom dina egna.
Väldigt förvånande.

Alla berättelser man läst från dig om dina "särkullar" är så sjuka att man faktiskt hoppas att du bara är här för att provocera.

Fast du får ju räkna med att jag tar strid för barnen.

Hur vet du det?
Eller är det bara önsketänkande?

Ts fru kan nog säkerligen få minst halva umgänget, dvs varannan vecka. Det finns inget som talar mot det.
Dottern vill nog inte mista sin mamma om det är priset för ett eget rum.

Varför är mitt förslag att ts och frun flyttar ut i vardagsrummet så fel? Då är ju problemet löst.

Vem har sagt att hon vill det?

Ts vill ju inte besvara mitt förslag om att föräldrarna flyttar ut i vardagsrummet. Då är problemet löst.

Är det verkligen så stor uppoffring?  För ts verkar det onekligen så. Han slänger hellre ut sin frus son än att själv ha sin säng i vardagsrummet.

Det är sjukt. Den mannen hade jag lämnat fortare än kvickt.

Jaså, det har jag isåfall missat. Då ber jag om ursäkt och ska se om jag kan hitta det inlägget.

Jag vill definitivt inte ha mina barn hemma tills de är 30+, var läste du det?
Vi pratar om en TJUGOÅRING inte en TRETTIOÅRING.

Jag är inte ute och cyklar, jag försvarar mamman och hennes äldsta son. Anledningen är att jag tycker att ts har fel.
Får jag inte tycka det för dig?

Hittade det där med att ts med fru sovit i v-rummet.
Nej men alltså, man får naturligtvis flytta ut sin säng där. Att permanent sova i bäddsoffa fattar jag också inte är en lösning.

MEn tar man hellre en skilsmässa än att sova i ett vardagsrum så... då hoppas jag att frun får hela vårdnaden.
Ego-ts vill bara ha ut sonen. Det lyser SÅ tydligt igenom allt han skriver.

Vet inte vem jag tycker mest synd om i er familj.

Dig? Nej, inte det minsta. Du visste att pojken fanns när du gifte dig med hans mor.

Din fru? Ja, hon kanske köper att sova i v-rummet om hon får ha sin säng där. 
Ja, hon tvingas välja mellan hela sin familj eller att kasta ut sin förstfödda och därmed bli olycklig. Hon vill uppenbarligen ha honom där hemma. Som hon inte får för egot till karl hon lyckats gifta sig med.

Sonen som ev ska slängas ut? Ja. Bara tanken på att veta att ens styvfarsa vill kasta ut honom är mer än jag orkar ta in. Om mamman går med på det så står han ensam mot alla.
Att han skulle dela rum med en lillpys? Jag återkommer straxt till det.

Lillebror vs storebror? Ja, synd om båda om de ska tvingas dela rum. På alla sätt. Synd om lillebror som används som ett maktmedel av sin far för att "vinna" familjeslaget. Synd om storebror som helt plötsligt får en småunge på rummet, vilket aldrig kommer att fungera. 

Flickan som vill ha eget rum? Ja, men det är enkelt fixat om ts och frun gör som jag föreslagit. Sen kan jag tycka att bara för att hon fått mens så behöver hon inte ha ett eget rum, pang bom. Hon är fortfarande ett litet barn även om kroppen börja utvecklas.

Skärmväggar kanske kan vara en lösning också för den små barnen.

Det skulle stå: 

Fast du får ju räkna med att hon tar strid för barnens skull.

Så ditt OM kan du behålla. Inte likt dig att märka ord, stör jag dig verkligen så mycket?