Inlägg från: Anonym (M) |Visa alla inlägg
  • Anonym (M)

    Giftig arbetsplats, tips för att härda ut?

    Fy vilka osolidariska och osympatiska människor det finns.

    Tyvärr känner jag igen det där alltför väl..

    Jag förstår hur du måste må i detta, men du ska INTE ta det personligt!

    Om en tid kommer du fira att du inte blev kvar där.

    Det är en dysfunktionell arbetsplats och vad är det för ryggradslös jävla människa till chef ?!!

    Han eller hon ska se till att arbetstagare har en dräglig arbetsmiljö - han/hon ska se till att du får en adekvat introduktion i ditt arbete som nyanställd. Komma med påhopp......!!

    Men det är precis som en tidigare skrev här i tråden: kvinnor i grupp... brrrr....

  • Anonym (M)
    Anonym (Miss Demeanor) skrev 2020-11-19 21:10:33 följande:

    Anledning 456 367 att inte jobba med kvinnor i grupp.

    Brrrr....


    Exakt! Jag håller med. (Och jag tror att du och jag har skrivit t varandra tidigare, om precis detta (innan FL blockerade mitt konto).

    Nej, sträck på dig TS.

    Det är inget fel på dig.

    Det är arbetsplatserna i dagens Sverige som har blivit hemska..
  • Anonym (M)
    Anonym (Varit med om samma sak!) skrev 2020-11-22 03:18:28 följande:

    Jag har råkat ut för exakt samma sak på ett tidigare jobb! När jag började var alla trevliga och jag kom särskilt bra överens med EN kollega som jag började äta lunch med om dagarna. Men efter en vecka kom en annan kollega tillbaka ifrån sin semester och hon bestämde sig på en gång för att hata mig när vi blev presenterade för varandra. Hon var direkt otrevlig och tog inget som helst initiativ till att ens försöka lära känna mig, och efter några dagar hade hon fått med sig även de andra så jag blev plötsligt utanför. Jag försökte förstå vad det var hon hade emot mig och tänkte att hon var rädd att jag skulle ta hennes kollega och vän ifrån henne eftersom vi funnit varandra lite när hon var på semester. Riktigt omoget beteende.

    Knappt en månad senare blev jag inkallad till chefen som sa att jag fick gå för att jag gjort några misstag, men det kröp även fram annat som inte stämde och som jag direkt förstod att den här kollegan låg bakom.

    Jag har i efterhand fått veta att hon har mentala problem då min sambo gått i samma skola som henne. Men det finns inga ursäkter för det hon gjorde och jag hoppas karma gör sitt. Riktigt obehaglig typ det där, tydliga psykopatiska drag.

    Jag har även insett att många chefer inte kan axla den rollen och det ansvar som krävs för att vara chef. I de bästa av världar hade jag givit dig rådet att prata med chefen igen och tala om hur det faktiskt ligger till och att du mår dåligt av att bli beskylld för saker som inte stämmer, men tyvärr är många chefer totalt obrydda och tar fast anställd personals parti oavsett vad saken gäller. Därför råder jag dig att tänka på att det snart tar slut och att du aldrig behöver träffa dem igen. Och viktigast av allt, det är inte DIG det är fel på om du har skött ditt jobb och varit hövlig mot kollegor. Förmodligen mår de här personerna inte bra och så får du ta skiten för deras mående för att du är ny och för att de måste lära upp dig. Kanske är de missnöjda med något på er arbetsplats? Kanske är det hög personalmsättning och de är trötta på att ständigt lära nyanställda? Det behöver inte handla om dig personligen. Men! Det är aldrig okej att bli respektlöst och illa behandlad.


    Bra skrivet. Mycket bra skrivet.

    Jag har råkat ut flera gånger....

    Inte sällan av kvinnor som plötsligt har bestämt sig för att hata en, av oklar anledning. Då kan vad som helst hända.

    Med facit i hand och när jag ser i backspegeln har dessa individer inte sällan betett sig likadant mot flera och vid flera arbetsplatser. Och tro mig - karma tar dem.

    Cheferna förstår inte att med chefsrollen kommer ett ansvar - nämligen ett arbetsmiljöansvar.

    Det är chefen som är ytterst ansvarig för att de anställda - oavsett fast eller tillfälligt anställd - har en dräglig arbetsmiljö, får tydliga instruktioner och en god introduktion.

    Det är aldrig ok att bli respektlöst bemött nej.

    Till dig som trådstartare vill jag säga: Det är inte ditt fel.

    Men du har fått bli syndabock och utsatt för symptomen på en mycket sargad arbetsmiljö.

    Har du tagit kontakt med skyddsombud? Det hade jag gjort om jag vore du. Du ska INTE vara där. Sjukskriv dig, annars går du sönder.

    Passa även på att anmäla arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket.
  • Anonym (M)
    Anonym (Ledsen) skrev 2020-12-01 02:52:12 följande:

    Efter en helg där jag i stort sett låg i sängen med ångest, sjukanmälde jag mig även idag. Men sen behövs det intyg.

    Jag ska upp och gå till jobbet kl 5.30 i morgon, men kan inte sova...

    Jag tänker på jobbet konstant.

    Förut gjorde jag också det, hade svårt att släppa tankarna på jobbet och hur jag kunde göra saker ännu bättre. Hjärnan gick på högvarv, och allt jag tänkte på och pratade om var jobbet.

    På fritiden funderade jag på hur jag skulle bli duktig och omtyckt. Försökte läsa in mig på olika saker.

    Efter att jag blev uppsagd pga klagomålen började jag drömma mardrömmar om hur jag misslyckas med olika saker.

    Jag har inte misslyckats med något i själva verket, utan det är snarare det att jag hellre dubbelkollar om jag är osäker på något.


    Du har drabbats av PTSD.

    Gå inte tillbaka dit.
  • Anonym (M)
    Anonym (Göran) skrev 2021-01-08 22:50:35 följande:

    Jag gissar du är en kvinna arbetar inom vården?

    Tyvärr är du illa omtyckt för att du är duktig ser bra ut. Dina tokiga kolleger är avundsjuka och ser dig som ett hot.


    Ack så vanligt förekommande - inom samtliga kvinnodominerade branscher. Jobbar inom HR = hemskt gott om dem...
  • Anonym (M)
    KKarate skrev 2021-01-11 20:55:42 följande:

    Många arbetsplatser i Sverige är toxiska. Människor mår inte hallon verkar det som. Jag har många bekanta som säger samma sak.

    Frågan är då om man skall härda ut eller om man ska försöka hitta annat. Jag tror ju på det senare. Men det beror på hur enkelt man gör det.

    Bästa kanske är att leta nytt utan att berätta det för någon, och kämpa på så gott det går. Jag var också på en sådan arbetsplats ett tag, där jag kände mig totalt ouppskattad, sedan lämnade jag dem och det med lång näsa. Cheferna fick lite panik och började tokhöja min lön och försöka få mig byta avdelning. Men nej jag var färdig där kände jag och tur var det.


    Visst har arbetsplatserna blivit toxiska?!

    Har en vän som sa samma sak (som arbetar med stöd/matchning). Undrar vad det beror på?

    Tycker mig ha sett samma vid flera ställen (konsult)
  • Anonym (M)
    Anonym (Ledsen) skrev 2021-01-16 22:59:02 följande:

    Är tillbaka efter sjukskrivningen, och sitter och äter lunch i personalrummet. Det är ca 15 kollegor till därinne.

    Chefen sätter sig vid mitt bord och frågar hur jag mår. Jag svarar att jag är på bättringsvägen. Han påpekar att det var illojalt och opålitligt av mig att plötsligt bli frånvarande i flera veckor. Men jag har haft giltigt skäl, min läkare sjukskrev mig. Och jag har hållt kontakt med chefen varje dag under sjukskrivningen.

    Vid det här laget sitter flera kollegor och stirrar och tjuvlyssnar helt ohämmat.

    Jag ber chefen att vi ska fortsätta diskussionen i enrum.

    Det går han med på, och vi ska ta diskussionen på måndag.


    Vad är det för efterbliven chef som säger så?

    Upplys honom om att han har ett arbetsmiljöansvar och rehabiliteringsansvar. Det där är mobbning.

    Polisanmäl
  • Anonym (M)

    Jag jobbar på en mansdominerad arbetsplats och där händer något intressant mellan kvinnorna - man drar ner varandra och tävlar om att kuttra för och göra intryck på de manliga cheferna.

    Hemskt.

    Har stått ut med detta i snart 9 år nu och jag mår uselt.

    Ligger hemma med ångest.

    Inte sällan har jag fått dessa narcissistiska bi-drottningar till chefer som har gjort och gör allt för att skjuta ned ambitiösa kvinnliga underställda.

    Min nuvarande chef har gjort slut på minst tre underställda (varav två är utbrända) och chefen innan dess fick en hel avdelning att fly (utbrändhet förekom även då).

  • Anonym (M)
    Anonym (Ledsen) skrev 2021-02-22 01:35:36 följande:

    Tack för snälla ord!

    Nu var det i och för sig inte mitt val att lämna, utan de bestämde att jag inte får fortsatt anställning. Det gjorde de redan i höstas, men sedan var det uppsägningstid.

    Men jag känner att jag inte fick någon chans riktigt, att de dömde mig första veckan redan, för att jag inte kunde deras rutiner redan från start etc.


    Jag finner det mycket bekymmersamt att så många arbetsgivare idag har den typen av - skeva - förväntningar på en nyanställd. Att t ex kunna allt från dag 1.

    Ingen funkar så.

    Dessutom borde de vara mer rädda om sitt rykte - då ryktet inte sällan sprider sig bland potentiellt blivande anställda.

    Nä usch fy fan.... Var glad att du är därifrån, säger jag.

    Men jag förstår att du mår dåligt.

    Många arbetsgivare i Sverige idag är totalt värdelösa och det är bl a för att vi har en totalt, fullkomligen TANDLÖS arbetsmiljölag!!!
Svar på tråden Giftig arbetsplats, tips för att härda ut?