• Anonym (Gaby20)

    Flyttat ut nu. Ångest!

    Vi har strulat fram och tillbaka i över fyra år, bott ihop i 2,5 år. Problem med hans ungar varannan vecka som avskyr mig. Så jag gick bakom ryggen och hittade en egen liten lägenhet. Han blev vansinnig och sa att om jag inte säger upp den så får det vara slut. Men jag vill inte vara i beroendeställning längre i hans hus och med hans barn och regler, varför jag behåller lägenheten. Detta har gjort att han helt tappat hoppet för vårt förhållande och betett sig illa mot mig. Därför flyttade jag iallafall i panik och tillfälligt in i min lägenhet nu. Har sån ångest och mår så dåligt. Hade velat få kontakt med andra i samma sits som jag. Hur gör man? Hur går man vidare? Håller på att dö.

  • Svar på tråden Flyttat ut nu. Ångest!
  • Ess

    Du tackar din lyckostjärna för att du hittade ett eget boende och slipper bo på nåder hos honom. Dessutom så är det ett stort plus att du slipper särkullarna nu.

    Sätt dig aldrig i samma sits igen, utan då ska du flytta ihop i ett gemensamt införskaffat hem där ni bor på lika villkor.

    Försök hitta en man utan ungar nästa gång, då slipper du många problem.

  • Anonym (A)

    Det är absolut inte okej att bete sig illa mot någon men jag förstår att han blev arg och troligtvis besviken. Hade min sambo gått bakom ryggen på mig och skaffat en lägenhet utan att prata med mig så hade jag varit riktigt besviken och ifrågasatt förhållandet.

    Det råd jag kan ge är att prata med honom när han inte är i affekt och förklara situationen och hoppas på att han förstår din synvinkel i det hela. 

    Varför pratade du inte med honom innan om att du ville skaffa eget?

  • Anonym (b)

    Starkt gjort ts! 
    Man ska inte finna sig i att bli dåligt behandlad

  • Anonym (Gaby20)

    Jag sa inget till honom, eftersom han inte vill vara särbo och jag vet hur arg och sur han hade varit i dagar/veckor på mig istället för att diskutera igenom och inse vad anledningen till det hela egentligen är.

    Han och hans dotter höll på med mig hela tiden att jag var så dum som sade upp min förra lägenhet och nu inte har någonstans att ta vägen. De hotade att om jag inte sköter mig i deras hus och dottern får komma och gå hur hon vill, göra i princip vad hon vill och de kan behandla mig hur de vill, och jag inte kan anpassa mig till deras regler i deras hus så kan jag bara dra. Jag var förtvivlad och sa att jag har ju ingenstans att ta vägen, eftersom det inte är jätte enkelt att hitta ett 1:a hands kontrakt idag i storstäderna.

    Gud hjälpte mig när det var som allra värst och de mobbade ut mig totalt, och jag fick den finaste lägenheten. Ville kasta det i ansiktet på dem båda och det fick jag.
    Innerst inne vill jag såklart inte att det skulle ta slut, utan att vi skall vara särbos eller att jag åtminstone har lägenheten ifall något liknande skulle hända igen, att de hotar mig om jag inte gör som de säger i deras hus.
    Han tog det inte bra och fick panik såklart, för nu tappar han kontrollen helt över mig och situationen. Han vill ju ha en kvinna som "lever" och dedikerar hela sin själ i hans barn, hus och honom och inte har något eget liv.

    Eftersom barnen avskyr mig, så ville jag rädda oss alla genom att vara särbo iallafall de veckorna han har barnen, men han tolererar inte det.

    Nu hoppas jag bara att han ska inse att detta var för allas bästa. i annat fall så får det vara slut....för jag lämnar inte min trygghet en gång till.

  • Zaxika

    Bra gjort! Läste och svarade i din tidigare tråd. Ta en dag i taget nu. Sätt gränser för hur han får bete sig mot dig. Jag hade nog legat väldigt lågt med kontakt och sett förhållandet som avslutat.

    Lägg inte hela dagarna på att grubbla, ha ångest etc. Såklart du behöver bearbeta det som har hänt och lägga det bakom dig, men försök även göra sådant som kan vara bra för dig;

    * titta på någon spännande/intressant film

    * prata med en kompis

    * laga till något gott att äta

    * gå en promenad/löprunda

    * lyssna på musik du gillar

    Lycka till!

  • Anonym (Gaby20)
    Zaxika skrev 2020-12-10 10:33:11 följande:

    Bra gjort! Läste och svarade i din tidigare tråd. Ta en dag i taget nu. Sätt gränser för hur han får bete sig mot dig. Jag hade nog legat väldigt lågt med kontakt och sett förhållandet som avslutat.

    Lägg inte hela dagarna på att grubbla, ha ångest etc. Såklart du behöver bearbeta det som har hänt och lägga det bakom dig, men försök även göra sådant som kan vara bra för dig;

    * titta på någon spännande/intressant film

    * prata med en kompis

    * laga till något gott att äta

    * gå en promenad/löprunda

    * lyssna på musik du gillar

    Lycka till!


    Tack snälla :)

    Jag första dagen jag kom till lägenheten och ingenting var på plats var fruktansvärd. Igår kväll när tv och möbler och det mesta var i ordning på kvällen så kändes det faktiskt bra. Imorse ännu bättre. Han hör inte av sig alls och jag tror att han gör mig en tjänst omedvetet.
  • Anonym (du gjorde rätt)

    Hej ts! 

    Jag har läst i en tidigare tråd om hur han har behandlat dig, och jag tycker att du har gjort helt rätt! 

    Starkt och modigt att du tog tag i situationen och skaffade dig ett eget boende, och därmed slipper bo kvar och bli utsatt för psykisk misshandel och utpressning, 

    Jag tror att du snart kommer att slippa din ångest och se att din nya boendesituation bara har fördelar.

    Tänk också noga över om du verkligen vill fortsätta som särbo. (Nu kanske det ändå löser sig, genom att han vägrar, men du förstår hur jag menar.) Jag tycker helt enkelt inte att din fd sambo verkar vara en bra människa och partner. Då beter man sig inte som han har gjort. 

    I vilket fall så håller jag på dig! Stort lycka till med ditt nya liv. Du ska se att det här kommer att bli riktigt bra i slutändan! Hjärta

  • Anonym (Äckel)
    Ess skrev 2020-12-09 11:57:33 följande:

    Du tackar din lyckostjärna för att du hittade ett eget boende och slipper bo på nåder hos honom. Dessutom så är det ett stort plus att du slipper särkullarna nu.

    Sätt dig aldrig i samma sits igen, utan då ska du flytta ihop i ett gemensamt införskaffat hem där ni bor på lika villkor.

    Försök hitta en man utan ungar nästa gång, då slipper du många problem.


    Alltså du är bara för mycket. Sök hjälp för din oerhörda bitterhet.
  • Anonym (J)
    Anonym (Gaby20) skrev 2020-12-10 09:58:14 följande:

    Jag sa inget till honom, eftersom han inte vill vara särbo och jag vet hur arg och sur han hade varit i dagar/veckor på mig istället för att diskutera igenom och inse vad anledningen till det hela egentligen är.

    Han och hans dotter höll på med mig hela tiden att jag var så dum som sade upp min förra lägenhet och nu inte har någonstans att ta vägen. De hotade att om jag inte sköter mig i deras hus och dottern får komma och gå hur hon vill, göra i princip vad hon vill och de kan behandla mig hur de vill, och jag inte kan anpassa mig till deras regler i deras hus så kan jag bara dra. Jag var förtvivlad och sa att jag har ju ingenstans att ta vägen, eftersom det inte är jätte enkelt att hitta ett 1:a hands kontrakt idag i storstäderna.

    Gud hjälpte mig när det var som allra värst och de mobbade ut mig totalt, och jag fick den finaste lägenheten. Ville kasta det i ansiktet på dem båda och det fick jag.

    Innerst inne vill jag såklart inte att det skulle ta slut, utan att vi skall vara särbos eller att jag åtminstone har lägenheten ifall något liknande skulle hända igen, att de hotar mig om jag inte gör som de säger i deras hus.

    Han tog det inte bra och fick panik såklart, för nu tappar han kontrollen helt över mig och situationen. Han vill ju ha en kvinna som "lever" och dedikerar hela sin själ i hans barn, hus och honom och inte har något eget liv.

    Eftersom barnen avskyr mig, så ville jag rädda oss alla genom att vara särbo iallafall de veckorna han har barnen, men han tolererar inte det.

    Nu hoppas jag bara att han ska inse att detta var för allas bästa. i annat fall så får det vara slut....för jag lämnar inte min trygghet en gång till.


    Han vill alltså ha en kvinna som han kan kontrollera, och som inte har något eget liv. Han och hans dotter har mobbat dig. Men du vill inte att det ska ta slut? Istället för att ha ångest tycker jag du ska dra en lättnadens suck över att du äntligen är fri från denna man, som har behandlat dig så illa. Ta inte tillbaka honom, vad du än gör.
Svar på tråden Flyttat ut nu. Ångest!