Flyttat ut nu. Ångest!

Tycker det är lite trenden att kvinnor är så ouppfostrade själva att de inte klarar passa in i en annan familj. Tidigare i historien var det inte så stora problem, då fungerade ju familjerna relativt bra.

Bra gjort att du tog tag i situationen. Du är en stark kvinna. Givetvis är det skakis en tid efteråt. Det hör till sakens natur. Stora förändringar i ens liv och speciellt om man inte haft lång tid på sig att förbereda sig gör att det blir extra skakigt. Det bästa är att det går över. Det blir bättre och bättre.
Har läst allt det du skrivit i denna tråd och jag kan säga att han (och hans avkommor) inte verkar vara bra för dig (eller nån annan). Så det var helt riktigt att du tog dig därifrån. Det hade inte blivit bättre på sikt. 

Jag har lärt mig vissa saker i livet och det genom att upplevt dem. Det är att man inte enbart kan gå på hur "kär" man är. Man måste också tänka på graden av anpassning som krävs för att få det att fungera. Dessutom, desto mer du anpassar dig, desto mer suddar du ut dig själv. Det är inte kul och inse detta efter flera år.

Du tog ansvar för ditt eget liv. Till sist hittar du nån som istället för krav på anpassning förstärker dig och din personlighet bara för att han gillar dina egenskaper. Då först kommer du att känna att du hittat hem. 

Så du tycker ts ska böja underlägset på huvudet och fortsätta ta mannens och hans ungars skit?

Tidigare i historien har det varit exakt samma problem, bara det att kvinnan var livegen och kunde inte klara sig själv och var därför tvungen att svälja andras skit.

Hämtade du inte grejerna igår så gör det idag, klipp sen all kontakt och allt som har med honom att göra.

När du ser tillbaks på detta om några år så kommer du inte sakna honom, utan bara tänka hur dum du var som inte gick tidigare.

Men det måste ha känts rätt bra när han hotat med att du inte skulle få bo kvar om du inte gjorde som de tyckte, att bara säga att nej jag flyttar nu, adjö!

Ok, så ungar som talar skit till alla om mig som styvmor, psykar mig med att säga att alla våra gemensamma vänner tycker att jag är en idiot. Hon vägrar följa regler, hotar med att flytta till mamman om pappan reser ensam med mig igen, ställer krav som barn inte gör och bestämmer över pappan. 

Kallar inte det normal snart 18 åring ärligt talat. Sen har jag såklart mina fel och brister, absolut. Men ville bara ha vanliga regler i hemmet, som att man plockar undan efter sig och inte lämnar kvar kläder på golvet eller smulor och flaskor och glas framme. Att om man vill ha en egen bil, operation och eget boende så kanske man ska börja göra upp en plan och börja jobba och spara och inte vänta att pappa ska förse en med allt det. Detta var det enda jag har gjort, eftersom jag faktiskt bodde med dessa människor. Sambon sa att jag också måste vara med och säga ifrån och bestämma. Så gick det med den biten.

Nej, tjejen har avskytt mig ifrån första stund, innan hon ens träffade mig då hon iakttog mig i smyg på instagram i ett halvår. Hon bestämde sig för att avsky mig helt enkelt, så jag hade ingen chans att ta mig in.

Tack Ess,

Försökte skriva till dig privat men det går inte. Har du varit i samma sits som jag med andras ungar?

Känns som att vissa här inte kan förstå hur sjuk denna tjej är! Tom hennes farbror och farmor har sagt till mig att hon kommer köra en långsam taktik för att manipulera pappan till att få bort mig och få honom att tro att allt är mitt fel. Hon lyckades. Street smart tjej måste jag säga!

Maken har två sen innan, men de är 30+ nu. De har aldrig varit elaka och vi har inte bråkat, MEN jag gillar verkligen inte den ena. Hen har en personlighet som jag tycker illa om och inte går ihop med. Hen har blivit bortklemad till max och föräldrarna har beundrat och applåderat helt vanliga basic saker som en apa lätt klarar av. Hen förväntar sig stående ovationer så fort hen öppnar truten och kläcker ur sig något korkat. Det är inte bara jag som reagerat på hen, hen har lyckats göra sig impopulär bland de flesta.
Den andra särkullen är ok, har blivit en lättsam och trevlig människa som vuxen.
Men jag kan säga att det var jäkligt skönt när de blev myndiga och umgänget upphörde.

Förr i tiden fick barn lära sig veta hut

Ja det handlar nog om att kemin bara inte fungerar med vissa och att vissa personer är arroganta och har bestämt sig för att inte tycka om en.

Så fort jag lämnade huset så flyttade hon in i huset och ska väl nu bo där på heltid. Känns så sjukt och konstigt. Lite skönt faktiskt att slippa allt det.

Man kan bara hoppas att pappan vaknar upp till slut, annars kommer väl dottern bo hos honom tills han dör.