Extra krävande barn? Hur är era 3,5-åringar?

Hej,

Jag funderar lite kring min 3,5-åring som jag och hennes pappa upplever som väldigt krävande. Vill mest höra om den här beskrivningen stämmer in på era treåringar också? Är det vi som pallar mindre än andra eller är vår dotter helt enkelt jobbigare än andra barn?

Hon skriker och/eller tjatar i princip alltid, förutom när hon tittar på tv/padda.

Det första hon gör när hon vaknar är att skrika på sin pappa (de sover i hennes rum) om att han ska gå upp. Blir ibland jättearg för att hon inte får gå in till mig och bebisen (och väcka bebisen).

Säger att hon är hungrig och vill gå ner och äta frukost. Äter sen aldrig frukosten man ställer fram. Kan inte sitta vid bordet och äta utan springer runt. Sitta i soffan med paddan och äta går bra. Skriker om man försöker stänga av padda/tv. Låter aldrig oss äta i fred utan står och stirrar på oss och frågar "har du ätit klart nu?" för hon vill leka. Kan aldrig leka en sekund själv utan en av oss vuxna måste underhålla henne hela tiden för annars skriker/slåss hon eller sabbar något hemma (typ öppnar alla kranar i badrummet och slänger i allt toapapper). Fungerar absolut inte med att "tanka kvalitetstid" eller "barnets stund" eller starta henne i leken eller liknande. Sekunden man slutar leka med henne så är det som om man aldrig gjorde det tidigare. Så en av oss vuxna är ständigt låst till att underhålla henne.

Är fysiskt överallt och ingenstans, speciellt om hon är lite trött. Klättrar, sitter bak och fram, upp och ner.

Kan absolut inte vänta. Om jag matar bebisen och hon vill ha något att dricka så gallskriker hon om jag säger att hon måste vänta en stund för bebisen äter. Hon kan även slåss och/eller kasta saker om hon får ett "nej" eller "vänta". Avleda funkar kanske 1 gång av 10. Hon ändrar sig också oerhört fort vilket är superstressande, om man säger att hon får vänta en liten stund om hon t.ex vill ha nåt att dricka så hinner hon be om fem saker till innan man hinner uppfylla den första önskan och när man väl ger henne dricka så har hon redan börjat slita fram målarfärger och är inte törstig längre. Och vi pratar alltså om att vänta 3-4 minuter. Blir också väldigt otålig om inte bilen startar precis när man har satt sig i den, kan säga "åk mamma, åk!" Hur många gånger som helst innan man åker iväg.

Om jag och hennes pappa försöker prata om något vid middagsbordet skriker hon rakt ut det högsta hon kan för att all uppmärksamhet inte är på henne.

Det är mycket det det handlar om i grunden, att hon absolut inte kan tolerera att allt inte blir exakt som hon vill, exakt när hon vill, hela tiden. Och vad gör man åt det?

Tycker nog ändå vi är rätt hyggliga föräldrar som tillåter mycket och försöker avleda, resonera, leka bort konflikter så gott det går, men de flesta metoder biter inte på vårt barn. Vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget, bara höra att vi inte är ensamma kanske? Dottern är så oerhört intensiv och krävande att man blir helt koko efter några lediga dagar hemma med henne och nu är vi inne på dag sex...